I två dagar har människor tittat på mig, synat och sedan brustit ut i ett mirakulöst brett leende.
Jag har nervöst försökt vifta bort eventuella majonäsfläckar i mitt ansikte, kontrollera att jag inte glömt att ta på mig byxor och försökt dra bort en post-it-lapp med texten ”jag älskar Jackosn Five” på från min rygg. Jag har även försökt spegla mig i allahanda skyltfönster i jakt efter en störd min, en stalker-rat eller ett filmteam som förföljer mig utan att jag märkt något (sänds troligen direkt på kanal 5).
Men icke. Idag har jag byxor på mig så vitt jag kan se, jag har inte ätit något med majonäs och det vore högst otroligt att någon smetat in mitt ansikte med någon form av skagenröra utan att jag märkt det. Jag har inte heller lyckats skåda varken ett gäng stalker-råttor eller något filmteam.
Kul att man kan glädja människor, men vad är det som är så roligt?
Jag vill ju också vara med och ta del av det…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Kokokaffe-termos-hatt med slangar till munnen?
Pappersåtersamlingskassen istället för handväskan?
Converseskor med hopknutna skosnören?
Tänd chokladcigg i munnen?
Nej? Inget av detta? Väldigt skumt...
Emmaaa! Nån dag i januari kanske vi kan fixa varm choklad i termos, ostmackor i smörgåspapper och dra iväg längst med gröna linjen? Uppleva allt det där igen. Kanske till och med dra en repa med 611?
I now!!!! Det är det där speciella glansiga, glow liksom hmm... så är det sörru!
Detta kan uppstå vid
*Feber
*Gradivitet
*Kärlek
Det är bara att välja
hmm. du anonyma människa... är det meningen att jag ska välja nu eller.
ingen feber - check!
ingen graviditet - check!
kärlek...... jag tror´t!
projekt: Det är givet! Kanke ta en sväng förbi alla våra krigshålor. Om de står kvar vill säga. Ska bara köpa en termos, sen kan jag baka en kanellängd and off we go. Tar du med en bandare så vi kan spela längs med gröna linjen???
Jag har alltid trott att det hette marjonäs... smaka på det
Visst man kan säga att man ska skita i allt och vara naken iför världen MEN jag kan känna mig lite för påverkad av faktorer. Nu är det iallafall dags att ta ner garden som jag givit världen och ge allt som jag kan. (om jag har lust att göra det).
Må väl så ses vi i den kungliga huvudstaden snart.
Skicka en kommentar