Brandon - 93

Matilda på marknadsavdelning hade en gång en dröm: att se ut som Brenda i Beverly Hills. Hon gick till en frisör, förklarade vem hon ville se ut som ...
Frisören hörde dock fel och klippte stackars Matilda som BrandON.

Aj.

hört vid lunchbordet:

- jag skulle faktiskt kunna sticka in min hand i en häststjärt...

jag är smart

Har förundrats hela dagen över den tungt hängande sushilukten som trängt sig in i mina näsborrar. Konstigt nog har den bara infunnit sig när jag suttit vid mitt skrivbord. Givetvis har jag misstänkt var och varannan oskyldig lunchlåda och den förbivandrande hygienen. Sen fick det fan i mig vara nog.
- Vem fan är det som har käkat sushi? Det luktar ju fAAn här!
Jag tittade upp och möttes av bildredaktör Kerstins blick som bara lyste smarthet...
Hon pekade på mina blommor som stod på mitt skrivbord och badade i en vas med mans-pinkgult (ja, jag hävdar strängt och bestämt att det finns avskevärda skillander mellan mans- och kvinnokiss. Särskilt när det gäller lukt och färg. Och det var helt klart manspink med lukt av gammal jävla sushi. Fick flashbacks från filmen "Smala Sussie" där en man syr in räkor i sin frus byxa, eftersom han är så grymt svartsjuk. Luktade på brallan. Men ICKE!) vatten och vitt ludd på skälkarna.
- Det kan ju vara den där.. eller?


Jag känner mig smart idag.

Varför man inte ska bo i Göteborg...

Detta är en rapport från den hänsynslösa verkligheten. Det kalla Göteborg. En tragisk, vanlig och - säkerligen också - den troligaste dödsorsaken bland unga indiepopare på glid. Det sista de ser är gatsten som minner om maskerade ungdomar och män som blir skjutna i ryggen. De stackars indis:arna slås till marken efter att ha fastnat med sin converse-sko i spåret. De sitter fast som amerikansk gummi i svenkt stål. Och det sista ljudet som passerar deras öron är "Feskekörka" i en melodi som beblandas av ljudet av spårvagnen som glider allt närmare.
"Pling, pling"

spår

har hittat ett kvitto från Debaser
Jag har varit i bar 1 klockan 02:15 och inhandlade följade:
2 carlsberg fatöl a 39 kr och en stycken kontokortsavgift: 10 kr.

Har ringt runt till alla mina vänner och de hade letat efter mig hela kvällen. Var var jag? Var DU med mig? Var det du som tog den andra fatölen? Och främst: Vem är du?

Lisa smälte till brie

Är på jakt efter gårdagen. Men lyckas inte särskilt väl. Jag har nu röjt min säkraste källa: kameran. Men den slutade att ta kort klockan 23:30. Sista kortet: en rulltrappa vid universitetet.
Nu råkar jag veta att jag fanns vid liv till klockan fyra på morgonen, vilket ger mig EXAKT 4 timmar och 30 minuter att göra en mass dumheter på. Sista samtalet har jag - så kärvänligt - ringt 03:40. Troligen för att säga något i stil med: "hej. det var länge sen" eller "jag äääääälskar ju deeej".
För några minuter sedan vaknade jag upp. I en vacker värld skulle jag har känt mig fräsch och min vän Lisa skulle ha funnits i rummet.
Men den dunkande huvudvärks-välden med bajstaskig andedräkt är inte vacker.
Lisa hade nämligen smält. Till brie.
Japp på min mage låg en halväten brie med tillhörande emballage. Ingen Lisa.
Nu skulle jag vilja ha allmänhetens hjälp. Jag vädjar: Ge tillbaka gårdagen.

Gud är full?

HÖRT:

- Varför ska allt som är gott vara onyttigt.?
- Ja, chips, läsk, alkohol, fet mat...
- Och ja kan du tänka dig... knark som är så skönt!
- Eeee.... okej?
- Ja, minsann. Gud måste haft en konstig dag när han gjorde allt gott onyttigt.

äppelmos

Gwyneth Paltrows och Chris Martins nyfödde son ska heta Moses. Till skilland från deras förstfödde som heter Apple.

Och det tycker de är smart?
Äppelmos.

Att sälja chefen på ebay?

Nej.

Ugglan

Var på Ugglan i lördags. Detta såg jag:
- en trappa
- lappar som sa att det var 23-årsgräns.
- ett golv. Från extremt nära håll.

Sen blev det svart. Och så åkte jag hem.
Vilken helkväll!

Dåjnk, dåjnk.. krasch. Jag har stukat foten. Igen.
Kan informera om att golvet nedanför trappan var välstädat och hårt. Så nu behöver du inte testa själv.

DAGENS TIPS!
Håll dej borta från Ugglans trappa! Den är farlig.

felhörning

- Vilka är det där som Anna står och pratar med?
- Det är hennes Halmstadskompisar.
- Hamsterkompisar?

17 timmar i Halmstad

Jag erkänner. jag var rädd. Min vän, författar-Åberg, har kommit med flertalet dräpande historier om att hela Halmstad är förgiftat av Per Gessle. Japp. Jag såg det med egna ögon. Hon var där i en vecka och när hon kom hem till Stockholm hade Halmstadsfrisörerna klippt henne i en äkta Gessle-frisyr a la tidigt 80-tal.
Hon hetsade mig även att tro att det inte fanns någon annan musik än "Gyllene tider" i staden. Till och med Indiska spelade Goa-version av "flickorna i tv 2..åååhåh". Omringad. Instängd. Översvallad. Av. PER GESSLE!
Klart jag blir rädd liksom.

Efter att ha sovit med huvudet utlutande i mittgången på ett flygplan ankom jag till en liten tegelbeprydd flygplats. Halmstad var grått, men det är å andra sidan Luxemburg också så här års.
Till hotellt och åkte hiss upp till rummet. När hissen stannade till på vår (min och mitt resesällskap Annas) våning blev vi stående. Vad fan... har vi fastnat i hissen? Vi tittade på varandra, sen (efter mycket lång tid) insåg vi att vi inte alls hade fastnat, utan att det var MANUELL dörröpping. Inte sådana där stockholmskinaska autodörrar. Ut från hotellet igen. Taxi till city. Det tog inte lång tid innan vi fann vår första halmstadianska vän. En bitter taxichaufför som påbörjade en mening och sedan sa "äh. skit samma". Mycket givande. Blev varse att det fanns ett ställe som hette "Lilla helvetet" och att alla matställen stängde klockan 3.
- tre på natten?
- nä. på dagen.

Nu är jag tillbaka i Stockholm. Staden med AUTOMATISKA hissdörrar. Vad jag ser har jag ingen Gessle-frill ännu, men den kanske eskalerar under dagen. I så fall blir den inte långvarig, för i eftermiddag drar jag till Linköping, stannar 24 timmar och odlar Lars Winnerbäck-accessoarer! Röd lösmustach någon?

HJÄLP!

Nu folk behöver jag er hjälp!

Vad är det ni gör/har gjort, men inte berättat för någon?

Come on! Mejla eller kommentera ditt svar! Givetvis är du anonym...
Själv dansar jag framför spegeln till Jacskon Five och önskar att jag är deras sjätrte medlem..., men det visste ni väl vid det här laget...

Dagens citat

- Det kanske inte märks, men jag är oförskämt snäll.
//Kerstin

låren

Låren gjorde att jag somnade in i decennier varje gång ägaren (mannen med skägget) spände dem. När jag vaknade var låren borta.

....Var i Norrköping i helgen och blev varse ett par mycket vältränade lår. De befann sig i en studentkorridor där det även bodde:
- en kille som ÄR Mick Jagger
- en kille som blev så glåpig på kort att han troligen är vegitarian (ja, det är sant!)
- en tjej som hade för små jeans.
...och några till...
Efter att ett välbekant gäng killar lekt Backstreet boys på toaletten, så drog Mick Jagger och Johns hjärna av sig tröjorna för att dricka dusch-öl... sedan sprang jag på Marc som jag gick i lågstadiet med i Värmland. Jag kommer i håg att hans pappa jobbade på Telia, att han (pappan) kopierade snoppen och satte upp bilden i kopiator-rummet. Kul att träffa Marc. Nämnde inget om hans pappas snopp, även om det var det starkaste minnet jag har av Marc.
Sen gick vi på Guskelov. Sahara Hotnights spelade skivor sa folk. Jag glömde kolla, men kom i håg att jag inte skulle glömma kolla när jag vaknade upp på morgonen därefter, när Mannen med låren petade på mig med sin tandborste.
Låren var där.