tisdag, januari 31, 2006

smart

ramla över sig själv

Ramlade över ett brev från en Britt-Marie Augustusson, Svenska kyrkans PR-avdelning. Såg skumt ut.
Mycket skumt ut.
Insåg efter ett tag att det var jag som hade skrivit det. Under psydonym. Igen. Jag blev rädd. Vem är jag egentligen?

Brevet är troligen skrivet under en mycket skeptisk period av mitt liv.
Det är adresserat till min vän Nina. Jag tror det är meningen som ett pep-brev... eller kanske inte?
Lyder så här:

"Svar till "jag-vill-ha-villa-ammorteringar" på frågor angående äktenskapsstress och bitter mansilska.
Med anledning av din fråga om detta outgrundliga släkte (män)som förpestar, förpinar och förälskar våra sinnen och kroppar...

I många århundraden har detta pågått. Denna förening mellan man och kvinna. Förlegat beteende kan man tänka.
Någonstans, bakom en buske eller en högtalare, påstås det att HAN finns. Det är tydligen meningen att man ska möta denna HAN och sedan leva resten av sitt liv med denna någon (HAN). För så har man alltid gjort. I alla tider. Gäller detta även dig och mig, min kära Brutus?
Jag må vara en enkel människa (med några smått obehagliga sidor). Ingen filosof. Ingen tänkare. Ingen direkt Sokrates med andra ord. Bara anställd under Gud (nä inte på samma sätt som Jungfru Maria). Men nog kan jag ge råd om sådant som jag själv inte förstår.
Män alltså.

Vi lever på 2000-talet. Och vad har hänt?
Från att ha tänkt "man, barn, död" har vi kommit till en tid då saker och ting blivit allt mer komplicerat. Man kan ju tänka sig att man borde ha kommit en aning längre i sin tankeverksamhet, men i stället sitter tusentals kvinnor och tänker samma sak: "män, män, män, män, inte män, inte män, män, inte män", eller en annan klassiker: "När ringer han? Är telefonen på? Måste provringa! Undrar om han ringde nu när jag testade om telefonen ringde. Oj nu ringer det! Undrar om det är han? Måste vänta minst 8 signaler så han inte förstår att jag sitter och väntar. Jag är såååå hard to get!!! hihihi.... FUCK! Det har slutat ringa...!?".
Hur har vi lyckats med det? Är det inte meningen att framtiden ska utvisa. Inte försvåra?

Mitt råd: Bli lesbisk, sluta tänka eller håll dej undan från att bli kär. Framför allt sluta analysera.


Nu till äktenskapsfrågan...
Är det så Nina att det kanske finns ett skäl till varför släktet människan endast lever ett visst antal år? Är det för att människan inte ska lära sig FÖR mycket? Det kanske finns en mening med att medelåldern för att dö trots allt är någonstans kring 75. Det kanske är just så lång tid det tar att komma på att allt i denna värld är humbugg.

"Kärlek och äktenskap var bara ett påhitt. Fan också. Och här sitter jag skrynklig och jävlig. Jag har blivit lurad!"

Om man visste att man skulle bli 340 år, skulle man troligtvis ta det lugnt på äktenskapsfronten. För ingen är väl så dum att de gifter sig för livet vid 25 års ålder och sedan väntas leva med HAN i närmare 315 år (Viktigt att poängtera är att vi inom svenska kyrkan är mot otrohet i äktenskapet). Lite väl overkill skulle jag vilja säga.
Nä, alltså har Gud (min chef) bestämt att människan ska bli ca 75 år och inte en dag äldre. Anledningen är alltså att människor inte ska bli för smarta, komma på att kärlek är humbug och hinna säga detta till alla som är yngre. Därför har Gud infört en automatisk ättestupa. Troligen styrt av ett datachip som är inställt på automatisk död vid "över-smarthet", dvs 75 års ålder. Du vet: gammal är vis. Man kan märka när över-smartheten börjar ta vid. Det börjar med en charmig vishet för att sedan gå över till att skrynkliga människor slutar dejta, hångla och göra saker för de som de "älskar" (tecken på att de är nära att förstå att det bara skit). Givetvis är pensionärerna själva inte medvetna om det hela, utan känner bara en omåttlig olust till det andra könet. Gud har satt in lite drastiska åtgärder så som demens och andra hippa sjukdomar att ta till om någon helt enkelt är FÖR smart.
Så alltså.
Att tro att man ska dö vid 75 innebär en lite lagom stress (bara nyttigt för kroppen) och att människorsläktet lever vidare. Dessutom utan en massa pensionsnissar som går runt och förtäljer att allt det där kärlek och sexeriet är ett lurendrejeri.

Men VI då?
Ja, med tanke på att vi lever på 2000-talet och att vi antagligen kommer att dö chip-döden vid 75 års ålder... ja då är det bara att ställa upp för Gud.

Mitt tips till dej är: Låtsas inte om att du fått detta brev. Låtsas heller inte om att du vet att kälek är humbug för då blir du senil. Och bli för gud skull inte bitter för då dör du.

Ställ upp för Gud för guds skull. In med dej i dimman av mansparfymer och fartränder i kalsongerna. Och gift dej. Innan det är för sent...

Väl mött

Britt-Marie
Svenska kyrkans PR-avdelning

praktstånd i cheap monday?

Jaha. Då har jag fått in lite svar om hur saker och ting funkar.
Givetvis är jag mycket tacksam om alla kan hjälpa till i min jakt på livets stora frågor.

Idag löser vi frågan: Kan en kille ha praktstånd i ett cheap mondayjeans? Syns det? Eller är gummibrallan så tajt att den förstör hela uppenbarelsen.

En kille som brukar härja Debasergolv fram iklädd en Britney Spears-tröja med motiveringen "Hon behöver allt stöd hon kan få" har skickat in sitt svar på dagens fråga.

"Jag kan berätta om en kompis till en kompis som hade stånd (kanske inte riktigt praktstånd, men ändå) i ett par cheap monday så sent som i eftermiddags (måndags (skevs anmärkning)) på kontoret.
Pjäsen ifråga fick, då jeanstyget inte ville stretcha tillräckligt i framåt-/uppåtriktning, liksom lov att ställa sig åt ena eller andra hållet.
I det här fallet snett upp åt vänster, eftersom det är det håll den föredrar att peka åt när den får välja mellan höger och vänster (om det har nåt med den politiska höger-vänster-skalan förtäljer inte historien).
Personen ifråga funderade över huruvida kollegorna skulle märka nåt om skrivbordets skylda vrå lämnades och konstaterade - av respekt för framför allt kvinnliga kollegor - att risken var något för stor för att tas."


Tack så mycket Adam för att du delar med dej.
Jag kan allstå konstatera att praktstånd i ett cheap mondayjeans funkar och syns. Även om ståndet inte gör sig mödan att göra sig känd inom själva paket-regionen, så borde man ju kunna avslöja ägaren genom en synnerligen skum och märklig hållning. Hur detta såg ut har jag ingen aning om (kan inte ens tänka mig) och jag måste väl avslöja att mitt intresse i frågan är högst teoretiskt. Jag har alltså inget intresse av att göra vidare efterforskningar kring ämnet eller jag-sänder-direkt-från-en-cheap-monday-bralla-reportage. Men jag vill ta tillfället i akt att uppmuntra den som vill att sända in sina svar eller evenuella illustrationer/serieteckningar till mig. Endast seriösa (påklädda) svar mottas.

måndag, januari 30, 2006

hiss på centrum för överviktiga?

snopp - fortsättningen

Efter att en vän råkat kuckilurat med en prakt-fransos*.
- Hur var det då?
- Vaddå?
- Jamen. Var det bra?
- Jo. ja. Han visste vad han gjorde...
- jaha... dej lär man ju inte kunna pressa på någon information. Vad fan. Hade han stor då**?
- Tja... Normalfransk***. Eller jag kan ju inte tala för hela den manliga, franska befolkningens medelstorlek, men tjaaa...


*En sådan som charmar flickor på löpande band, röker överallt och överdriver sin franska accent...
** Nej gott folk... storleken har ingen betydelse, men i någon jävla ände måste man ju börja om kuckilur-vännen ser så jävla finurlig ut.
*** pain riche? Baguette? Eller en liten le crossaint? Vad är Normalfransk? Le petit?

Jag förstår ingeting. Det här med snopperier är så förvirrande.

Viva la France!

snopp

Helgen gick i snoppens tecken under temat: Var tar den vägen?

Var tar den vägen när killar cyklar?
Var tar den vägen i tajta brallor?
Var tar den vägen i sladdriga kalsonger?

Och den största frågan... Hur ser det ut när en indiepopare har praktstånd i ett par cheap monday-jeans? Syns det över huvudtaget? Eller ligger snoppen så väl fastlimmad på grund av gummi-brallans fantastiskt, snortajta spänst att det den liksom inte ens har en chans att röra sig en centimeter?

fredag, januari 27, 2006

sökes:

Jag har startat ett luftband och söker nu medlemmar. Jag har en luftgitarrist, en kille som spelar luftmunspel och själv spelar jag luftgurka. Jag är nu på jakt efter en luftsångare/mimare, en luftbasist och en lufttrummis.

Det är stora grejer på gång för det nystartade bandet som kommer att ta rollen som det svenska "Air". Vi snackar spelningar, inspelningar och pr-tours.

Är du intresserad?

Hör av dej!

onsdag, januari 25, 2006

...

100...

inlägg!


FANFAR!!!

veckofikan...

- Jag skällde ut en psykpatient idag!
- Oj! Hur känns det?
- Det kändes som att skälla ut min pappa....

tisdag, januari 24, 2006

Tribute to Örebro...

Vad har Örebro som inte Indien har?
Förutom ohela kor...


Indien var so last season.
Nu är det Örebro som gäller.
I Örebro finns: en förbannat gnällig dialekt (som annonserar att det är kört. ALLT är ALLTID kört), ett antal vägar som alla leder till industrområdet Pilängen (ja det är sant. Jag har försök att undvika Pilängen ett flertal gånger. Har aldrig lyckats. Alla vägar leder dit), en förort som heter Vintrosa (Ölkalsong, någon?), Ernst Kirschsteiger (han har jobbat på IKEA där. Åk dit, ta av dej barfota och insup den mysiga Kirschsteigianska andan) och ett slott med vallgrav (som man kan inta genom att göra helikoptern har jag hört).
Vad behövs mer för att finna sig själv?

För er som blev oroliga för mannen som försvann i det förra inlägget så kan jag meddela att några tappra läsare hört av sig. Jag kan nu rapportera att den aktuelle mannen lever på skydda ort (Örebro), ser glad ut och funnit sig själv i filmvetenskap.

Finna sig själv...

Han ville finna sig själv. Se nya färger. Nya kulturer. Komma bort från det kommersiella samhället. Jag undrade vilken resebroschyr han hade snubblat över?
Han svarade inte, utan muttrade mest.

Han började spara pengar. Skulle ta nya finlandsfärjan: en resa till Indien.
En dag försvann han.
Han hade glömt Indien och flyttat till Örebro. Sen dess har ingen sett honom.

Han kanske fann sig. I Örebro.

Örebro vs Indien. Hur kunde det gå så fel? Eller rätt?

måndag, januari 23, 2006

vuxna

Tänk om det är så att det inte finns någon som är vuxen...
Alla bara LEKER att de är vuxna...

I morse, på tunnelbanan var alla väldigt trovärdiga. Några hade till och med letat fram portföljer ur utklädningslådan, en annan hade lösmustasch som såg ut som om den var äkta, en tredje satt och lekte allvarligt-mobil-samtal-från-jobbet.
Själv låtsades jag läsa tidningen. Tror att jag såg ganska vuxen ut.
Har lekt kontor hela dagen. Går fram och tillbaka och ser upptagen ut, skriver, gör lite hål i papper och ringer samtal till andra som leker vuxna. Just nu leker jag att jag har "lunch".

Undrar om alla vet att det är en lek, eller om alla sitter och funderar på om den andre tror/vet att det är en lek?
För visst är det en lek? Ingen kan väl allvarligt, bestämt och frivilligt vilja vara vuxen?
Eller?

Bok-fan

Efter upprepade påtryckningar så måste jag nog höja priset på min kommande bok.
450 kronor* inklusive moms är det nya priset...

*men beställer du inom 2 år får du boken för det ursprungliga priset: 10 kronor!

onsdag, januari 18, 2006

Snart släpper jag en bok!


Ja! Det är sant. Jag kommer att publicera förordet från min bok "Referensmanual till skevhjärna" här på min blogg och kanske ett axplock dumheter*. Ni kan köpa hela boken för 10 skeva riksdaler**. Pengarna går oavkortat till forsatt forskning om skevhjärnan*** .

Köpkontakt:em_su@yahoo.com
* Dumheter och dumheter.. vad ska jag säga? Jag är skev... det är inget jag direkt kan göra något åt. Det är kört!!!
**Om du beställer idag, imorgon eller vilken-jävla-dag-du-vill får du en hemlig, genomskev present**** på köpet. Skickas på posten inom några dagar...
***alltså till mig.
****kan det vara en kanellängd, en dödfisk eller -hu och hee -jag utklädd till Gustav Vasas enögde tremänning. Vem vet?

måndag, januari 16, 2006

Jag behöver vård

Ja. Det är sant. Nu kan jag inte hålla tyst längre. Vård är det enda rätta.
Jag snackar om mina förbannade felsägningar.
De har förökat sig markant under den senaste veckan. Det handlar inte längre om att ta tjuven vid hoven, att tiden utlöser allt, kött på såren eller att stå med skägget mellan benen.
Nä. De kanske inte är värre, men det händer definitivt oftare att jag hör mig själv säga obegripliga saker. Vi snackar om att ha bråttom som en stucken sko och fundera på att använda anti-rynkkrig.

Om man dessutom späder på detta med en hes röst med toner av värmländska... ja.. jag låter varken smart eller verklig.

Jag är orolig.
Och rädd.

Sablar i converse-skon och USA som invarderar mitt ansikte i jakt efter terrorhot (från öst??? finnar???).

Vad ska man säga?

Hjeeeelp.

söndag, januari 15, 2006

Min favoritförfattare Sofia Åberg, del 2


Kyss: ömma ögon, ömma läppar, ömt hjärta

Han fäster sin blick i min och i hans ögon ser jag något som jag inte sett förut, okontrollerat och gnistrande skjuter hans ögon små pilar in i mina, får allt instängt att pysa ut, rinna över, sprida sig överallt, över min hud, genom min kropp, varmt och förlösande. Du skakar, säger han, mjuk och öppen med läppar som söker sig närmare mina, sakta men självklart, en bit frågande. Mm, lite, svarar jag och darrar på rösten, sväljer. Hans fingrar runt min nacke, runt min hals, lent smekande. Hjärtdunk och ingenting däremellan. Våra munnar som nuddar varandra, först försiktigt, smakande. Sedan djupare, hungrigare, med hela våra småstora hjärtan.


Se även: Mjuksmek och kramplängtan

torsdag, januari 12, 2006

onsdag, januari 11, 2006

Botten is nådd

I gårdagens Aftonbladet kunde man läsa följande artikel: ”Så når ni toppen, tjejer”
Jag tycker att det var otroligt trångsynt och snävt. Och eftersom jag är så fucking alternative, så ger jag Er: (tänk: en sjuhelvetes fanfar)

Så når ni botten, killar!
- Åkalla djävulen minst en gång per dag (vanliga svordomar räknas ej).
- Säg upp alla dina försäkringar, fjutta på ditt boende, kasta dig ut på en Europaväg, slicka alla på kinden inne på en akutmottagning och lek blind i rusningstrafik.
- Sluta gå till jobbet, på föreläsningar och möten. Skyll på ”tidspress” eller ”att du måste ta det lugnt och finna dig själv”.
- Bli kompis med gänget i Jackass.
- Gör ett personligt expriment. Förslag: testa hur din kropp reagerar på 40 koppar kaffe, ett fritt fall från valfri höjd eller att käka fem paket rent margarin.
- Häng med Timbuktu…


Alternativ:
- Dyk från 10 meterstrampolin i ett vattendrag där djupet uppmätts till ca 1 meter.

tisdag, januari 10, 2006

Fantastisk lapp...


Hmmm... få se nu? Jag tror att den var lite grönbrun och hade liksom som ett skal på ryggen. Fyra ben. Liten svans och ett huvud. Stämmer det in på beskrivningen? Perfekt! Då är det helt klart min sköldpadda du hittat!

kokain

I Aftonbladet går Jamie Oliver ut med följande citat: "Kokain farligt i köket".

hmm... men inte i vardagsrummet, salongen och badrummet? Och vi ska inte ens tala om hur ofarligt det är i sovrummet?
Så nu kommer det att myntas ett nytt begrepp som ett alternativ på "skåpsupare" (troligen helt ofarligt att dricka alkohol i ett skåp, till skilland från att dricka alkohol i - te x det horribelt farliga - köket).
Vi kommer i fortsättningen tala om följande knarkutbrytare:
- "garderobsknarkare"
- "hallchackare"
- "farstutrappspundare".

En ny, fräsch grupp knarkare som valt det ofarliga levenet.
Oj här kommer visst en slogan också...

"Knark är farligt - du måste stå pall
frånsett att du inte gör det i en badrum, sovrum eller hall"*

Väl mött
skev
* Knark är farligt. I alla rum. Ute också.

måndag, januari 09, 2006

Steffo

Jag har nu skickat ett mejl till Steffo (Törnquist alltså) där jag frågar om han vill bli min kompanjon. Som luffar och lyx på resa ungefär. Han kan röka en cigarr, ta en konjac och fundera över hur den perfekta dry martinin görs.
Samtidgt på annan ort:
Luffar'n kravlar med genomblöta converse i leran på en regnig festival, käkar revbenspjäll från ICA, råkar starta en trangia-köks-orkester (tältpinne + kastrull=samba) och funderar över hur ljummen öl kan vara så gott - men ändå inte.


För att visa prov på min beundran för Steffo passade jag även på att fråga "Hur blir jag Du?".

Inget svar.

Aslan

L: Jag var och såg Narnia idag. Den filmen har förstört mitt liv..
Skev: Varför då?
L: Ja, men det fattar du väl. Varför tror du att jag har dragits till långa, krullhåriga män ända sedan jag var sju äpplen hög...?
Skev: eeh.. för att du gillar dom?
L: Wrong answer. Det är ju Aslan jag har velat ha hela tiden. Jag minns hur jag drömde om hans flygande man... hans starka kropp..
Skev: eh.. Jag är hemskt ledsen att förstöra ditt moment, men Aslan är ett lejon som ett barn träffar efter att ha stegat ur en garderob. Jag hoppas att du vet det.. Eller? Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, men det är nog kört...
L: Jag vet. Det är kört. Men jag gillar verkligen honom!!!
Skev: Shit, vilken skum form av tidelag... Min vän är kär i ett lejon som inte finns och försöker förmänskliga honom genom att hänga med krullhårliga män?
L: Ja...
Skev: Okej. Det låter ju hälsosamt. Hjeeeelp?


Jag utfärdar en VARNING till alla långa, krullhåriga män: Har du någon gång kallats "djurisk"? Lev inte i förnekelse, du är bara sjukt lik ett djur. Troligen Aslan...

söndag, januari 08, 2006

Mitt liv som Steffo

Jag har kommit på vad jag vill göra med mitt liv...
Jag vill kicka Steffo, ta hans jobb och bossa över tv 4:as budget under kategori: Njutning. I stället för att ligga på en lyxjakt vid franska rivieran och dricka äkta skumpa, så blir det budgetvarianten.
För vem har pengar egentligen?
Inte jag i allafall.
Det enda jag kan relatera till i Steffos värld är njutning och kanske korv med bröd (som hans senaste bok handlar om).
Men hur 2006 är det egentligen att ha massor av pengar, dricka äkta champagne och njuta cubanska cigarrer?
Själv har jag 76 kronor kvar på kontot. Men jag är optimistisk. Det är bara 17 dagar kvar till löning. Imorgon är det 16...

Så här är det.
Asta cinzanos bubblor ska dansa marenga i storhjärnan vid otippade tillfällen. Det ska gå fort för att man ska uppnå den där fnitterkänslan. Alltså spelar det ingen roll om skumpan är äkta eller ej. Så skit i skumpan. Dra lite Cinzano eller varför inte Sofiero för den där extra kittlande jag-är-student-med-300 000-i-skuld-till-CSN-men-jag-är-glad-ändå.
Det är rökförbud på krogen och vem fasen vill stå och röka en cubansk cigarr i 20 minusgrader med slask upp till knävecken?
Franska rivieran då? Jag tror tv 4 klippte bort när Steffo spydde rysk rom över relingen, drack för mycket öl och blev sjuk av att se havsskum (ser ut som ölskum om man fokuserar bort resterande havsmiljö) och brände sitt höga hårfäste i den överstekande solen.
Lux är passé.

2006 är budget.

"Jag är Steffo" del 1.
Börja morgonen med att vakna till väckarklockan. Inse att det är lördag, stäng av skiten och somna om.
Vakna en timme senare. Somna om.
Vakna 10 minuter senare. Somna om.
Vakna efter tre timmar. Somna om.
Okej... jag tror ni fattar...
Sträck ut dej som en katt och plantera en tanke: Vad ska jag göra idag (detta förutsätter att du håller den aktuella dagen fri från alla former av inplanering)? Klä på dej gårdagens kläder (man slipper tänka/välja då), leta upp ett fik och käka frulle bland hipp-hipp-lördagschica människor.
Tips: Svart kaffe på söder har massor av olika mackor, kaffe i kanna och färskpressad juice.
Blicka fram bakom stressade barnvagnsmänniskor, kaffeos och överjävliga isgator. Ta en promenad på en gata du aldrig sett. Lek Burkas (även känt som Dunken, Burken, Påven Bannlyser och Dunk-kurragömma) på Medborgarplatsen. Dra till Skanstull och checka in på Eriksdalsbadet. Åk vattenrutschkana, plaska bland "barn i grupp"(annars mycket otäck företeelse som på Eriksdalsbadet helt plötsligt framstår som helt okej) och eftersträva att ha den värsta (men snabbaste) åkstilen i kanan. Knuffa ett barn eller två (faktiskt helt oundviktigt), simma ut i utomhusbassängen, bli attackerad av kyla och låt en hungrig mage fantisera om mat. Avsluta vistelsen med smärre skador efter vattenrutschbanefärden och ett bubbelbad.
Känn dig apfräsh ute i Skanstullkylan.
Köp en toblerone. Ät.
Åk hem och gör vitlöksbröd och klyftpotatis. Ät.
Gräddglass med chokladkross. Ät.
Somna till tv-sus med en tryffel under läppen.

Totalt:
Macka: 30 spänn (extra budget: bjud med en rik vän och låtsas att du blivit bestulen på alla dina pengar, alternativt: byt mot en stor kram)
Kaffe: 20.
Juice: typ 20. (extra budget: köp två apelsiner. Hoppa på dem och släng dej jävligt snabbt ner på marken. Sug.)
Bad: 45
Toblerone: typ 15. (kan även bytas mot annan njutbar godsak)
Måltid med klyfpotatis, vitlöksbröd och glass: 30 spänn
Tryffel: Hitta dessa i ett paket, i en påse, på ett golv (alternativt: på en sten, vid en sjö, vid en skog... eller hur var det nu?)

Summa: ca 130 härliga spänn.

Ingen reling att spy över, inga FidelCastro-cigarrer som måste avnjutas på bekostnad av förfrusningsskador i knävecken, inga miljoner som måste rånas, ingen sönderbränd skalle som måste ansa skinn och framför allt - ingen Steffo.

onsdag, januari 04, 2006

glömde...

Årets "jag ska gå ur svenska kyrkan och använda pengarna till att köpa mig en baktermometer": John

Religon...

Religion och tron på att man kommer till himlen/återföds/når nirvana är som Regain.
Man kommer aldrig få veta om det funkar eller om man är den där sista tiondelen det inte fungerade på.

Men en jäkligt bra affärsidé är det i alla fall...