Arbetsklimatet inom mediabranschen är, år 2007, hårt.
I dag blev jag utsatt för så kallad mobbing.
Satt i godan ro, snällt på min kontorsstol, och spydde elak galla över musik-Sveriges klenaste artist, under en något syrlig recensionskrivning.
Kan ha jämfört denna klena sak med vår nationalskald Patrik Isaksson, som enligt mig har gått från spjälsängen till att ägna sig åt radioplågeri på heltid.
Oskyldiga öron drabbas, människor flyr och hjärnor fylls av dräpliga texter.
Då börjar det.
Mobbingen.
Hannah i täten med ett Patrik-försvarstal i fickan, och Björn i tyst samförstånd.
Mobbar mig ut från kontorslandskapet med den värsta sortens utdrivningsteknik: vapen.
Det hemska, dödande vapnet bar namnet youtube.com och spelade högt och glatt en fördjävlig Patrik, med en genomtränglig ondska i rösten.
Patrik – som är vår världs svar på Stålmannens kryptonit – kommer att fördriva mig från mitt arbete, i sann maskopi med mina arbetkamrater Hannah och Björn.
Världen är ond och jag är mobbad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
När jag gick i åttan, nian och började odla min svåra indiepop lugg som senare ledde till wipplash skador lyssnade jag i smyg på Patrik Isaksson. Han sjöng liksom till mig rakt in i hjärtat. Kommer särskilt ihåg en gång när vi var på en helgutflykt på sommarkanten - (jag hade precis kommit ut som svår indepopare som fikade på Annars hade manchester byxor, randigtröja och mockasiner) säger jag något tonårssurt att jag sitter kvar i bilen, vill för helvete inte gå runt i en sunkig trädgård på vikbolandet. Men istället för att läsa Bonjour tristesse lyssnade jag till Patrik och kände i varje nerv smärtan när han glämde fram "du får göra som du vill..." ja du det var tider det, tror skivan gick till skräp högen sist jag var hemma inte ens värd att försöka gömma. Men lova att inte berätta för någon, men du får ju göra som du vill
Just nu på p3 Svea: Patrik Isaksson. Jag fick vara ah ah ah din vän. Snälla ta mig tillbaka till livet vi levde igen, nittonhundraåttifeeeem!
Ja, Patrik är en ganska jobbig och enerverande artist. Men inte på långa vägar i samma utsträckning som Per Gessle. Han är värst av de värsta. Och nu åker han på turné...
Tack kära kära emma för mauro och de andra grabbarna. Nu blir det fest i färjenäs. Hur var livet till sjöss? Skårgården alltså.KRAM!
Per är alltid bättre än Patrik.
Skicka en kommentar