Kabel-tv

Det finns något som är exotiskt i mitt liv.
Kabel-tv.
Ni kanske trodde att bostadsfrågan var en krisande punkt, men så är inte fallet. Jag har disikerat mitt eget liv och har insett att det här med en trygg, fast bostad inte är det som är det mest paniksamlande i min vardag. Äh! Lite miljöombyte förnöjer. Typ.
Nä, det är något annat som grämer mig ... Kabel-tv:n.
När jag slussas runt från andrahandskontrakt till andrahandskontrakt blir mitt tv-tittande något sporadiskt. Först så övertygar jag mig om att jag inte kan klara mig utan kabel-tv:n... lurar mig att kolla på alla smaskiga, underbara program. Följa dem slaviskt och springa hem för att inte missa en enda minut.
Sen flyttar jag.
Och har helt plötsligt försatts till ett ensidigt tv-tittande av formen SVT-Tv4-tv, med ett hullerombuller av basröster, Ernst Kirschsteiger och han-med-axlarna-Kristoffer på Kobra.
Även om jag gillar både basröster, Ernst och axel-killen, så blir jag ledsen, gråter en skvätt och drömmer mig bort till Desperate housewifes, Simpsons ... ja, jag kan nästan sakna tv 3:s nyheter och kanske Adam Alsing som är kablens egna förpestelse ...
Där simmar jag runt i drömmar dränka av skräpkulturens gyttjebad som jag älskar så mycket.

Mer gyttjebad, och exotisk kabel-tv till alla!