torsdag, maj 11, 2006

Hur kan en dag bli fel?

... när man bär dom här?

Kommer jag någonsin vara annat än glad med dessa på?

onsdag, maj 10, 2006

PR-chock och hundjuck

Idag är en högst spännande dag. Förutom att Britney Spears är med barn och Atomic Swing släpper en skiva, så har nu ett alldeles speciellt rykte nått mitt välansade öra. Och då vill jag även förtydliga att jag varken använder öronklippare eller epilator i örat, nä, jag kan stolt säga att jag är så här naturligt.
Nåväl.
Jag råkar nu veta att en PR-byrå här i Stockholm har en så kallad "byråhund" bland sina medarbetare. Det är varken en katt bland hermeliner, en knarkhund eller nån jävla top-dog. Nope. Men däremot så vet jag att denna hund råkar besitta högst ovanliga egenskaper.
Vi snackar luftjuck (juckar fast bulldogen som var ärendet för jucket lagt benen på ryggen (och troligen svansen mellan benen (det skulle i allafall jag gjort)) och sprungit sin väg).
Hunden, vi kan kalla honom "Bosse", förstår för sent att bulldogen har dagit, juckar i luften ett tag, för att sedan ta till tassen. Okej, nu förstår jag varför min blogg är censurerad i Vietnam. Hundsex ... Men i alla fall (alla vietnameser kan sluta läsa här): hunden tar till tassen för att tillfredställa sig själv. Det. är. sant.

Så akta er nu alla hundägare. Begreppet "vacker tass" har hänsynslöst och svingande snabbt bytt betydelse. På min tid var det något fint, men efter att det opolitliga 2000-talet gjorde explosionsartade entré är ingenting sig likt. Inte ens PR-byråer.

torsdag, maj 04, 2006

Faran med att importera hundar

Caisa på redaktionen drömde i natt att hon skulle få ett djur. En liten hundvalp. Den såg ut som en råtta ungefär...
Caisa: Försäljaren varnade mig för att valpen hade en tendens till att vara lite kristen.
Caisa såg framför sig en liten råtthund som praisade lorden, mässade och sjöng lovsånger.
Jag: Oj. Fasen vad läskigt ...
Caisa: Jamen, det är ju sånt man får leva med när man importerar en hunvalp från tailand ...

censurerad blogg

Min blogg går inte att öppna från Vietnam på grund av censur ...
Mina ord har fastnat i tullen ...

onsdag, maj 03, 2006

borttappad hjärndel

Det är mycket som tappas nu för tiden.
Förr var det bara öl som tappades, men nu är det dagar - och nu senast språk. Det är ju inget nytt att språk inte är min starkaste sida, då jag efter att ha läst tyska i sju år åkte till Tyskland som utbytesstudent i en vecka och lyckades med följande
- få min tyska syster att tro att jag knarkade
- få mina tyska föräldrar att tro att jag var lesbian.
- kalla min tyska mamma för snopp
- kalla bowlingklot för pungkulor.

Ja, ni ser. Det var liksom därför jag la ner skiten och skaffa mig andra hobbies. Baka bröd till exempel. Till min käre fars (som är gammal tysklärare)förtret lyckades jag endast med att lära mig fyra saker på sju år:
- de tyska prepositionerna: an, auf, hinter, in, neben, über, unter, vor, zwischen.
- "min hatt den har tre kanter" på tyska (med tillhörande rörelser). Mein hut der hat drei ecken...
- hast du raureif im archbart. Inga kommentarer.
- att man kan klara sig lika bra med engelska eller varför inte kroppspråk...!?

Nu är det en annan del av språket som har drabbats. Det akademiska språket.
Japp. Det är borta. Det tog ett halvår. Jag försöker frenetiskt komma tillbaka till incitament, paradigm, ponera, förvaltningsanalys, närbyråkratiskt perspektiv, korporatistisk, normativ, hermeneutik ... men det är borta.

Helt. Jävla. Borta.

Jag ska skriva en praktikrapport från min tid på VeckoRevyn och ska använda mig av det där språket som jag var rätt haj på en gång i tiden, sånna där ord som tog minst fem minuter att säga. Eller varför inte namedroppa en filosof så att doktoranden som föreläste gjorde ner sig i brallan av exaltering. Nu är det mest japp, apbra, pinkdåligt och shit som letar sig ut ur munnen.

Jag är förlorad. Förlorad ur pretto-världen.

fredag, april 28, 2006

Brandon - 93


Matilda på marknadsavdelning hade en gång en dröm: att se ut som Brenda i Beverly Hills. Hon gick till en frisör, förklarade vem hon ville se ut som ...
Frisören hörde dock fel och klippte stackars Matilda som BrandON.

Aj.

hört vid lunchbordet:

- jag skulle faktiskt kunna sticka in min hand i en häststjärt...

tisdag, april 25, 2006

jag är smart

Har förundrats hela dagen över den tungt hängande sushilukten som trängt sig in i mina näsborrar. Konstigt nog har den bara infunnit sig när jag suttit vid mitt skrivbord. Givetvis har jag misstänkt var och varannan oskyldig lunchlåda och den förbivandrande hygienen. Sen fick det fan i mig vara nog.
- Vem fan är det som har käkat sushi? Det luktar ju fAAn här!
Jag tittade upp och möttes av bildredaktör Kerstins blick som bara lyste smarthet...
Hon pekade på mina blommor som stod på mitt skrivbord och badade i en vas med mans-pinkgult (ja, jag hävdar strängt och bestämt att det finns avskevärda skillander mellan mans- och kvinnokiss. Särskilt när det gäller lukt och färg. Och det var helt klart manspink med lukt av gammal jävla sushi. Fick flashbacks från filmen "Smala Sussie" där en man syr in räkor i sin frus byxa, eftersom han är så grymt svartsjuk. Luktade på brallan. Men ICKE!) vatten och vitt ludd på skälkarna.
- Det kan ju vara den där.. eller?


Jag känner mig smart idag.

måndag, april 24, 2006

Varför man inte ska bo i Göteborg...

Detta är en rapport från den hänsynslösa verkligheten. Det kalla Göteborg. En tragisk, vanlig och - säkerligen också - den troligaste dödsorsaken bland unga indiepopare på glid. Det sista de ser är gatsten som minner om maskerade ungdomar och män som blir skjutna i ryggen. De stackars indis:arna slås till marken efter att ha fastnat med sin converse-sko i spåret. De sitter fast som amerikansk gummi i svenkt stål. Och det sista ljudet som passerar deras öron är "Feskekörka" i en melodi som beblandas av ljudet av spårvagnen som glider allt närmare.
"Pling, pling"

söndag, april 23, 2006

spår

har hittat ett kvitto från Debaser
Jag har varit i bar 1 klockan 02:15 och inhandlade följade:
2 carlsberg fatöl a 39 kr och en stycken kontokortsavgift: 10 kr.

Har ringt runt till alla mina vänner och de hade letat efter mig hela kvällen. Var var jag? Var DU med mig? Var det du som tog den andra fatölen? Och främst: Vem är du?

Lisa smälte till brie

Är på jakt efter gårdagen. Men lyckas inte särskilt väl. Jag har nu röjt min säkraste källa: kameran. Men den slutade att ta kort klockan 23:30. Sista kortet: en rulltrappa vid universitetet.
Nu råkar jag veta att jag fanns vid liv till klockan fyra på morgonen, vilket ger mig EXAKT 4 timmar och 30 minuter att göra en mass dumheter på. Sista samtalet har jag - så kärvänligt - ringt 03:40. Troligen för att säga något i stil med: "hej. det var länge sen" eller "jag äääääälskar ju deeej".
För några minuter sedan vaknade jag upp. I en vacker värld skulle jag har känt mig fräsch och min vän Lisa skulle ha funnits i rummet.
Men den dunkande huvudvärks-välden med bajstaskig andedräkt är inte vacker.
Lisa hade nämligen smält. Till brie.
Japp på min mage låg en halväten brie med tillhörande emballage. Ingen Lisa.
Nu skulle jag vilja ha allmänhetens hjälp. Jag vädjar: Ge tillbaka gårdagen.

torsdag, april 13, 2006

Gud är full?

HÖRT:

- Varför ska allt som är gott vara onyttigt.?
- Ja, chips, läsk, alkohol, fet mat...
- Och ja kan du tänka dig... knark som är så skönt!
- Eeee.... okej?
- Ja, minsann. Gud måste haft en konstig dag när han gjorde allt gott onyttigt.

onsdag, april 12, 2006

äppelmos

Gwyneth Paltrows och Chris Martins nyfödde son ska heta Moses. Till skilland från deras förstfödde som heter Apple.

Och det tycker de är smart?
Äppelmos.

tisdag, april 11, 2006

söndag, april 09, 2006

Ugglan

Var på Ugglan i lördags. Detta såg jag:
- en trappa
- lappar som sa att det var 23-årsgräns.
- ett golv. Från extremt nära håll.

Sen blev det svart. Och så åkte jag hem.
Vilken helkväll!

Dåjnk, dåjnk.. krasch. Jag har stukat foten. Igen.
Kan informera om att golvet nedanför trappan var välstädat och hårt. Så nu behöver du inte testa själv.

DAGENS TIPS!
Håll dej borta från Ugglans trappa! Den är farlig.

lördag, april 08, 2006

felhörning

- Vilka är det där som Anna står och pratar med?
- Det är hennes Halmstadskompisar.
- Hamsterkompisar?

fredag, april 07, 2006

17 timmar i Halmstad

Jag erkänner. jag var rädd. Min vän, författar-Åberg, har kommit med flertalet dräpande historier om att hela Halmstad är förgiftat av Per Gessle. Japp. Jag såg det med egna ögon. Hon var där i en vecka och när hon kom hem till Stockholm hade Halmstadsfrisörerna klippt henne i en äkta Gessle-frisyr a la tidigt 80-tal.
Hon hetsade mig även att tro att det inte fanns någon annan musik än "Gyllene tider" i staden. Till och med Indiska spelade Goa-version av "flickorna i tv 2..åååhåh". Omringad. Instängd. Översvallad. Av. PER GESSLE!
Klart jag blir rädd liksom.

Efter att ha sovit med huvudet utlutande i mittgången på ett flygplan ankom jag till en liten tegelbeprydd flygplats. Halmstad var grått, men det är å andra sidan Luxemburg också så här års.
Till hotellt och åkte hiss upp till rummet. När hissen stannade till på vår (min och mitt resesällskap Annas) våning blev vi stående. Vad fan... har vi fastnat i hissen? Vi tittade på varandra, sen (efter mycket lång tid) insåg vi att vi inte alls hade fastnat, utan att det var MANUELL dörröpping. Inte sådana där stockholmskinaska autodörrar. Ut från hotellet igen. Taxi till city. Det tog inte lång tid innan vi fann vår första halmstadianska vän. En bitter taxichaufför som påbörjade en mening och sedan sa "äh. skit samma". Mycket givande. Blev varse att det fanns ett ställe som hette "Lilla helvetet" och att alla matställen stängde klockan 3.
- tre på natten?
- nä. på dagen.

Nu är jag tillbaka i Stockholm. Staden med AUTOMATISKA hissdörrar. Vad jag ser har jag ingen Gessle-frill ännu, men den kanske eskalerar under dagen. I så fall blir den inte långvarig, för i eftermiddag drar jag till Linköping, stannar 24 timmar och odlar Lars Winnerbäck-accessoarer! Röd lösmustach någon?

torsdag, april 06, 2006

HJÄLP!

Nu folk behöver jag er hjälp!

Vad är det ni gör/har gjort, men inte berättat för någon?

Come on! Mejla eller kommentera ditt svar! Givetvis är du anonym...
Själv dansar jag framför spegeln till Jacskon Five och önskar att jag är deras sjätrte medlem..., men det visste ni väl vid det här laget...

Dagens citat

- Det kanske inte märks, men jag är oförskämt snäll.
//Kerstin

tisdag, april 04, 2006

låren

Låren gjorde att jag somnade in i decennier varje gång ägaren (mannen med skägget) spände dem. När jag vaknade var låren borta.

....Var i Norrköping i helgen och blev varse ett par mycket vältränade lår. De befann sig i en studentkorridor där det även bodde:
- en kille som ÄR Mick Jagger
- en kille som blev så glåpig på kort att han troligen är vegitarian (ja, det är sant!)
- en tjej som hade för små jeans.
...och några till...
Efter att ett välbekant gäng killar lekt Backstreet boys på toaletten, så drog Mick Jagger och Johns hjärna av sig tröjorna för att dricka dusch-öl... sedan sprang jag på Marc som jag gick i lågstadiet med i Värmland. Jag kommer i håg att hans pappa jobbade på Telia, att han (pappan) kopierade snoppen och satte upp bilden i kopiator-rummet. Kul att träffa Marc. Nämnde inget om hans pappas snopp, även om det var det starkaste minnet jag har av Marc.
Sen gick vi på Guskelov. Sahara Hotnights spelade skivor sa folk. Jag glömde kolla, men kom i håg att jag inte skulle glömma kolla när jag vaknade upp på morgonen därefter, när Mannen med låren petade på mig med sin tandborste.
Låren var där.

torsdag, mars 30, 2006

Felsägning:

Jaha.. det här börjar ju bli ett oroväckande tourettes för min del.
Igår satt jag på Carmen på söder och smuttade på en öl. För er som inte varit där kan jag berätta att det är den enda puben i Stockholm som har kö vid åtta-snåret. Jepp!
Facinerande.
Jag ville givetvis dela med mig av min facination och närmast stod en amerikan...

- People always que to this "pjuube".

Jaha. Är det folk är ute efter? Pubeshår på Carmen?
Fan

Ghost dance disturbance

Kolla in det här!!!!

Bästa lyssningen just nu:
http://www.ghostdancedisturbance.se

tisdag, mars 28, 2006

80 år...

Jag och Författar-Åberg blir 80 år...

onsdag

Jag har fått en onsdag på posten.
Japp. Igår damp den ner.
Tillsammans med onsdagen fanns följande text:

Bästa medborgare Emma...

Det har kommit till vår kännedom att du har avhållit dig från användingen av onsdagen den 22 mars 2006. Eftersom vi värnar om att alla svenska medborgare ska ha full tillgång till alla dagar av året vill vi informera om att vi har sparat onsdagen i fråga för din framtida användning. Som de flesta vet är det ju regeringens goda vilja som gör dagarna tillgängliga medborgarna och vill vill självklart (framför allt av skattemässiga skäl) att alla ska utnyttja sina tilldelade dagar fullt ut.
Din onsdag medföljer som bilaga till detta brev och har en giltighetstid på ett kalenderår från och med mottagandet. Onsdagen kan användas i anslutning till valfri veckodag, dock ej för att utesluta nationella helgdagar eller vår statsministers födelsedag. Vid använding utanför EU bör du kontakta utrikesdepartementet för internationell uppdatering. Observera att onsdagen kan innehålla spår av tisdag och/eller torsdag

Med vänliga hälsningar
Regeringskansliet

död

Jag fick min deklaration igår.
Förutom att jag är skyldig staten 35 kronor... så har jag betalat 21 kronor i begravningsskatt!
Har jag missat något.
Så vitt jag vet är jag inte död.

Ni kunde väl ha sagt något åtminstone...

fredag, mars 24, 2006

felsägning

Alltså detta håller på att bli ohållbart...

- Vad gör du?
- Jag käkar tofflor.

Nä. Jag satt inte och gnagde på ett par ingådda Birkenstock med nött hälkant från tidigt 80-tal. Jag naggade på lördagens måltid och hade våffelkalas... inget annat.

torsdag, mars 23, 2006

silverfiskar till salu

Har precis blivit varse om att det är förbjudet att sälja flodhästar på ebay.com

För de djur som jag faktiskt FÅR sälja står det så här:

säljaren garanterar i annonsen att djuren kommer att förpackas på ett säkert sätt och levereras dagen efter.
Hur mycket gladpack behövs för att förpacka en golden retriver?

Kanske ska passa på att sälja min farm av silverfiskar?
Innan jag sätter ebays kommersiella klor i mina fiskar, så lägger jag ut en exklusiv annons här på bloggen. Var så goda!

Silverfiskfarm säljes till högstbjudande! Dock minst 5 sek.
Fraktas FÖRPACKAD i URSKÖLJD BIGPACK-LÅDA. Levereras direkt!

kontakta mig!

Väl mött
skev

Jesus


Idag har jag fått en Jesusfigur i plast.
"with poseble arms & gliding action!"

Inte visste jag att Jesus var en actionfigur!?
Det fiffiga i kråksången är att på baksidan av paketet står lite fakta om Jesus, vad han är känd för och lite bakgrundsfakta.

"He has been the topic of many heated theological debates. Although he is
understood in many diffrent ways...".

??????

Där finns också lite citat ur bibeln som jag kan slänga mig med när jag leker med min Jesusfigur.
Vad sägs om den här:


Ask, and it will be given to you (känns som jag har hört det förut. Nu minns
jag! Hjärnkontoret!); search and you will find (pappa måste vara kristen. Han
säger det så fort jag har tappat något! Fast på dalmål); knock, and the door
will be opend (förutsatt att någon är hemma, annars kallas det inbrott).

Min kära handledare Sanna fick Casanova. Jag tror att hon är lite avis på mig.

onsdag, mars 22, 2006

New York vs Paris

Försökte köra den där amerikanska vuxengrejen i morse.
Tog bil till jobbet, satt i rusningstrafik och trummade lite lätt på ratten. Gick och köpte en stor kaffe på 7eleven. Drack den medan jag raskade i takt till min iPod. Drog passerkortet och kände mig väldans ball och vuxen. Lite romantiserad filmscen på nått jävla konstigt sätt. New York och jag.

Sprick!

Tillbaka i verkligheten. Tittar ner och ser att jag har gått Sveavägen fram med kaffesörj på halsduk, kappa och lite i ansiktet (i fall att jag skulle bli törstig?). Har säkert sett så där självstädigt cool ut och trott att jag var häftigaste i världen. Ska ALDRIG göra om det!
New York-bilden var inte riktigt min coap of tea (kaffe) skulle man kunna säga.

Ska vara mitt vanliga söliga jag i morgon. Dessutom tänker jag åka tunnelbana, lyssna på Amelie-musik, tänka bort snön och låtas att alla pratar baguette och att jag är i Paris. Om man kisar lite och har fransk musik i öronen så är det nästan verkligt. Drömmer mig bort till nästa kvarter där jag tror mig se Rue Oberkamp eller någon gatan på väg mot Latin Quarter.
Så gör jag varje morgon.
Drömmer.



Drar hem till Värmland i helgen och leker en annan drömlek...

Jag ska skaffa SNOPP!

I vår startar en ny tv-serie på Kanal 5.
Supernördarna.

Så här beskriver Kanal 5 programmet:
Tio pojkar får chansen att bli riktiga män. För att lyckas krävs uthållighet, mod och samarbetsvilja. Allt enligt devisen En för alla, alla för en.

Ett gäng svenska supernördar kommer under en månads tid att ställas inför hårda fysiska och psykiska prövningar för att väcka mannen inom sig till liv. Dessa sköna karaktärer ska inte ändras – i stället ska de lära sig att utveckla de manliga egenskaper de saknar.
Våra tio huvudpersoner är en blandning av nördar, fegisar och tafatta individer. De har säregna intressen, är ovana att agera i grupp och är allt annat än världsvana mot det motsatta könet. Helt underbara med andra ord.


I trailern får killarna träna på att göra typiskt "manliga" saker. Hugga ved och andra grejer man måste kunna för att vara en riktig man.
Om en kille kan hugga ved är han alltså en man. Inte annars.
Och att ställas inför "fysiska och psykiska prövningar för att väcka mannen inom sig till liv"..... Betyder det att tjejer är fysiskt och psykiskt lama?

Betyder detta att majoriteten av riksdagen, Sverige och världen faktiskt är kvinnor?
Detta eftersom världens snoppbärare kan INTE kan hugga ved, byta däck på bilen, lägga tak, laga en telefon eller något annat som kategoriseras som "manligt".
För uppenbarligen är man ju inte "man" om man inte kan hugga ved, så då måste ju alla icke-vedhuggare vara kvinnor?

Eller hur var det nu?
Detta är så förvirrande. Vad händer om en kvinna hugger ved? Blir hon manlig då? För hon gör ju ändå manliga saker...

Och varför just killar?
Skulle det vara accepterat att samla lite halvnördiga tjejer med fett hår som inte vågar möta någons blick och lära dem knyppla, virka, laga mat och andra förbannade klyschor?
Skulle det verkligen vara okej att driva med kvinnan på det sättet?
Och skulle det vara kul? KAN det vara kul att driva med kvinnor? Eller handlar det om att det är lite synd om de stackars nördiga killarna som inte räknas till normen "killar".
För vi tycker ju synd om dem... pappan i teliareklamen som inte riktigt hänger med, Roland i "torsk på tallin" och han i kanoten som alltid skadar sig i "Sällskapsresan".

Bullshit att det är samhället är jämställt.
Män måste vara manliga och kvinnor går inte att driva med.
Vad hände med alla roliga kvinnor?
Varför är det aldrig någon som proppsar på humor. Oavsett om det räknas till kategori "man", "kvinna" eller någon annan jävla omnödig indelning.
Det hade troligen inte varit lika kul om det var mamman i teliareklamen som fick äta ensam på en kinesresturang, om Roland varit en värmländsk kvinna och varför skulle en kvinna komma på att paddla kanot själv på Göta kanal. Inte särskilt "kvinnligt".

Varför ska kvinnor sitta på pedistaler, se söta ut, vara ljuva och skita små, små rosa pärlor med rosetter på?

Varför kan inte alla vara människor - rätt och slätt?

För när allt kommer omkring... Hur mycket är det som skiljer kvinnor från män?
Killar har snopp, basröst och mer hårväxt lite varstans.
Tjejer har större bröst (fettklumpar som killar råkar vara mycket facinerad av. SKUMT om något), lite oberäknerliga hormoner som fuckar upp vissa av dem och ljusare röst.

Var det något mer?
Ja, just det. Tjejer tenderar att vara lite kortare och har mindre fötter.

Sen då?
Nä.
Ligger det i mina gener att jag ska gillar rosa, raka benen och intressera mig för känslor? Måste jag tycka att barn är söta och dricka cola light? Måste jag strunta i att vilja lära mig meka med en bil eller paddla kanot i göta älv?

Och var det rent av så att jag blev en man förra sommaren när jag gick loss med röjsågen över hela trädgården och grävde (byggde) en damm?
Och hur många gånger har jag då gått över på man-sidan?
Om jag - enligt kanal 5:s recept - forcerar ihop "uthållighet, mod och samarbetsvilja" under en månad så borde jag bli en man!
Då kommer jag få högre lön, få tillgång till politikens starka falanger (försvar och finans, i stället för barn, omsorg och kultur) och jag kommer att få gå på herrtoan som aldrig har lång kö...
Det borde ju bli så eftersom jag har ganska många manliga egenskaper och det är så man blir en riktig man (enligt - det tveksamt tillförlitliga - kanal 5).

SE UPP!
JAG SKA SKAFFA SNOPP!

KOM IGEN!

Andreas Johnsons hårtorks-insamling är uppe i 1:50!
Den tappra givaren är Marie.
Gör som henne: skänk en slant! Sen köper jag en billig jävel på myrorna och skickar den anonymt på posten tillsammans med ett snöre som han kan hålla upp huvudet med, så han slipper gå runt med sängkammarblick hela tiden.
Måste vara skitjobbigt.
Skickar med ett snöre till Marie Serneholt också när jag ändå är i gång.
Kom igen!

rapport:

Jag lever!
Avstyr kupp, fritagning från Örebro slott och påkomna kodord "svanen häckar i vassen, svanen häckar i vassen"(= frita emma, frita emma).

MEN!
Det är något skumt. Jag tror att Örebro har byggt om sig, för det var något som inte stämde.
Jag körde INTE fel.
Jag brukar nämligen ALLTID - utan undantag - hamna i Pilängens industriområde när jag kör bil i Örebro.
Men inte nu.
Har fått höra av Caisa på jobbet att detta är något av ett syndrom: Alla råkar ut för Pilängen!
Alla Örebros vägar leder troligen till Pilängen.
Vilken jävla miss.

I värmland - där jag kommer i från - där finns det EN väg och den leder HEM! Där snackar vi smarthet!

tisdag, mars 21, 2006

jävligt gammal ost

Ja, och nu måste jag äta upp den.
Fan.
Här har man häcklat och medvetet satt sig själv i dålig dager för att få käftas lite lagom. Och nu kommer jag få äta upp det.
Ost
Inte riktigt min plan.
Och nä, hela indiestockholm stod inte och kastade bajs på mitt fönster i morse, även det är dem jag häcklat mest.
Det handlar om staden Örebro.
Staden som jag inte har framställt i så bra dager.
Dit ska jag idag.

Aj då.
Kommer örebroarna döda mig med sitt gnäll eller kasta slott i mitt huvud?
Kommer jag vara tvungen att simma i vallgraven och göra helikoptern vid slottfasaden (hört att man måste det).
Kommer jag att bli tvångsplacerad i "Svampen" och uppäten av Ernst Kirschsteiger?

Jag vill inte på något sätt verka dramatisk, men det kan faktiskt vara så att jag aldrig kommer tillbaka.
Men då vet ni var jag är. Skriver jag inte i min blogg på tre dagar från och med i dag, så vet ni var ni kan börja leta. Okej?

Jag är rädd.

söndag, mars 19, 2006

Manualen till min hjärna





vad hände med boksläppet?

Nu lanserar jag början på manualen till min hjärna...
Håll koll på bloggen för senare uppdateringar... och snart kommer du att FÖRSTÅ!

nya, hetaste accessoaren

...är en gris.
Japp!
Vantar, mössa och massa annat jobbigt och obehändig är helt ur tiden.
Nu är det en varm gris som gäller.

I Björnsträdgård vid Medborgarplatsen finns dessa heta grejer. Små stålgrisar med lysande ögon som man kan sitta och värma aschlet på.
Känslan är att man har kissat på sig, men att man aldrig kommer till den där tidpunkten då det blir kallt. Varm pink hela tiden alltså.

fredag, mars 17, 2006

hälsningar från Jönköping

Min vän Projekt är i Guds stad och slår runt.
Hon verkar må bra:

mejl:
Det är kallt i bibelbältet och Gud hälsar.

ps. Jag hatar wellpapp. ds.

Sju svåra år?





Sju år har gått och Andreas Johnson har fortfarande inte torkat i håret.
Ska vi spara ihop till den hårtork till honom, så slipper han köra wetlook nu när det är 2000-tal och allt?

dagens felsägning

Råkade visst förolämpa min vän ÅBERG en aning...
Talade om hennes distansförhållande med ordet "särförhållande".
Hon uppfattade att jag tyckte att deras förhållande var lite speciellt, att de var sär och lite mongo.
Det var inte riktigt min mening.

Jag ligger inte bra till..

Började dagen med grötfrukost med Veckorevyn. Helt klart underskattat! Tycker att man alltid borde påbörja dagen med frulle på fik med en massa människor... i stället för själv.
Så trevligt det skulle vara. Och så trött jag skulle vara!

onsdag, mars 15, 2006

jag - man eller kvinna?

Jag är förvirrad.
En läkare i tv:s Drevet sa att det är kvinnligt med stora bröst.
Jaha, tänkte jag och tittade på mina uppenbart små pattar.
Är jag inte kvinnlig?
Och om jag inte är kvinnlig... är jag över huvudtaget en kvinna då?
Och är jag inte kvinna, då måste jag väl vara en man. Tittade ännu längre ner i jakt efter en snopp (hört att män har sådana).
Men vad är det här? INGEN SNOPP!
Tittade förtvivlat upp på min kärlek och frågade vad jag var för något?
- varken bröst eller snopp. Vad är jag?
- hmm... Du måste vara något mittemellan.
- Men vad är det då?

Ja.. och här avstannade diskussionen med allt för många frågetecken.
Man, kvinna eller mittemellan?
Och om jag är mittemellan... vilket toalett ska jag välja? Damernas eller herrarnas? Måste jag pinka mittemellan? Och hur uppskattat är det?

måndag, mars 13, 2006

meningen med livet

hört:

- Jag googlade "meningen med livet". Jag hittade inte ett skit.


senare:

- I och för sig har jag hört att allt är vatten...
- Vaddå "allt är vatten"?
- Ja. ALLT ÄR vatten.
- Vaddå.. meningen med livet?
- Vad ska jag säga: Allt är vatten...

söndag, mars 12, 2006

who was that irish guy on the party?

tailändsk elefant på glid

influensaröv


Ja, det är det sista som återstår av min sjukdom.
En ensam, liten röv.
En röv som bor på mina smaklökar.
Illaluktande, jävlig och invaggande i falsk smak och lukt.
Får ost att smaka röv, får pesto att - inte helt otippat - att smaka röv. Influensaröv alltså.
Det sista, skälvande momentet av en tids influensa...

tisdag, mars 07, 2006

in i feberland

Jag är på upptäcksfärd i feberland.
Nu har jag uppnått 39, 2 och är faktiskt ganska stolt över mig själv. Jag överlevde! Jag som brukar känna yrsel vid 37,2.
Har även vid ett tillfälle faktikst åkt in till akuten i tron att loppet är kört.
Det värsta är att jag kan inte skylla på att jag var liten och ynkling. Nä, jag var 18 år och sa till min far:
- det är nog dags att åka in till akuten nu.
Jag packade ihop en väska med ombyte och dagbok. Jag var helt övertygad om att jag skulle bli kvar på sjukhuset. Dessutom ville jag skriva om mina sista timmar i livet i min dagbok.
Fick träffa en läkare. Min far satt oroligt kvar i väntrummet. Läkaren tog prover och sedan fick jag vänta ett tag på provsvaren. Sen blev jag inkallad i ett rum för att få ditt dödsbesked: "du lider av en lätt förkylnining"...

fredag, mars 03, 2006

Skepparn

har tagit körkort idag. FANFAR!

Det händer saker!

Banne mig!
Det händer saker utanför den politiska vänster-högerskalan.
Jag tycker att dagens eloge ska gå Ronny Malmén, grundare av det politiska partiet Ung framtid. Han må vara ett y-barn, med ring i ögonbrynet, men han har en vision. Och dessutom är han inte lastgammal!

Politik som gynner unga. Och bostadsmarkanden. Äntligen.

torsdag, mars 02, 2006

saker jag har missförstått, del 2

När jag var liten älskade jag Petshop boys.
Varför?
Jag trodde att de hette ketchup-boys och jag älskade ketchup...

onsdag, mars 01, 2006

förlåt

... för att jag nytolkar gamla dängor.
Ska bli en respektabel människa...
någon...
annan...
gång!

saker jag har missförstått, del 1

Discodängan "Freak out": jag trodde fram till 18 års ålder att de sjöng "Aaaafrika".
Jag menar.. eee.. det är ju kul med tribute till en hel kontinent..ee...Dr Alban drog ju inte lasset ända fram liksom

nytolkning?

"You give me beaver, when you kiss me, beaver when you hold me tight. BEAVER.. in the morning. Beaver all trough the night!"

Bäver

Idag har jag blivit kallad "bäver" av okänd människa per sms.
När jag inte svarade fick jag ett nytt meddelande som var än mer kryptiskt "BäverBäver".
Om detta har med mina tidigare bloggar att göra är högst troligt.

Teori nr 1
Jag blir kallad "ass" på jobbet och nu är det någon som vill gå steget längre, döpa om mig och specifisera min tillhörighet till kvinnokönet. No my name is not beaver.

Teori nr 2
Jag är en bäver och jobbar med veganer. Oh Oh! I´m in trouble! Antingen kommer jag bli frisläppt eller så kommer jag att gullas med.

tisdag, februari 28, 2006

verkligheten

Jag är som gjord för att bli grävande journalsit enligt jobbkoll.se
Eventuellt skulle jag även passa för att skriva arga insändare, jobba ideelt, rädda djur eller med "veganer". Vad det innebär att "jobba med veganer" har jag inte en aning om. Skribent för "Djurens rätt", en ny hipp yrkesroll där man uteslutande "jobbar med veganer" eller räcker det med att jobba lite med vad-som-helst så länge det finns någon på jobbet som är vegan?


Och verkligheten då?
Nä, jag är varken arg, skriver insändare, "jobbar med veganer"(jag är visserligen betuttad i en vegetarian...räknas det?) eller grävande journalist...

Inte gör jag något för världen heller... förutom att göra narr av den.
Verkligheten: utbildad journalist (ett rätt, men sen tar det fasen slut): praktikant (ass (jag är en röv med hela svenska folket))+ illustartör på Veckorevyn.

Grävande journalistik?

The power of coffee

Har ägnat de senaste två dagarna åt att fly.
Fly från sjukdomar.
Har testat följande:
1. Fokuserat på sjukdomen, var den är och sedan försökt springa ifrån den = anfådd.
2. Käkat gröt och därmed försökt lura kroppen att jag är alldeles för nyttig och hälsosam för att vara krasslig = illamående.
3. Simulera att jag egentligen är frisk = funkar faktiskt förvånansvärt bra.
4. Dragit katt-åt-skämt i mitt huvud och försökt skrattat mig frisk = konstiga blickar.
5. Försökt att bli sjukare i tron att det går fortare över = trött.
6. Druckit hutlösa mängder snabbkaffe och intalat mig att jag är frisk = FUNKAR!

måndag, februari 27, 2006

80 år, beslagtagen käpp och bruten lårbenshals

Har varit på semester. Tog en sista minuten-charter till Linköping och praoade i en students liv. Jag är ju knegare nu, så det kändes skumt och främmande att glutta tillbaka i det liv jag en gång hade.

Onsdag: Mötte upp min stuidegrupp på Linköpings bibliotek. Försökte se smart ut, men lyckades föga med uppdraget. Namedroppade lite filosofer, bläddrade i en bok av Jürgen Habermas (som förövrigt har en mycket sned näsa), läste och antecknade.
Fattade inte ett jävla skit.

Torsdag: Slängde på mig en sån där åverååål med massa märken på, köpte billig öl och kände mig som en stor bebis. Alla såg likadana ut, vilket var mycket förvirrande.

Fredag: Käkade pizza.

Lördag: Gick på maskerad. Utklädd till 80-årig pensionär. Med käpp, knästrumpor och mjöl i håret. Jag var en av fastrarna i filmen "Arsenik och gamla spetsar" och försökte döda folk med arsenik.
Ingen dog.
Fick gå före i toalettkön med orden "hjeelp. Jag har glömt mina Tena inkontinensskydd hemma!", blev hjälpt ner och upp för trappor, försökte köpa öl för halva priset med hjälp av ett hemmagjort pensionärskort (utfärdat av PRO) och fick min käpp beslagtagen av vakter. De ansåg att den gick under katergorin "vapen" och detta var tydligen inte tillåtet på dansgolvet. Kan i och för sig berott på att jag hade en liten fajt med Luke Skywalker och hans lasersvärd. Jag vann.
Försökte hänga mina pumps på mina öron, misslyckades och gick hem.

Söndag: Hör en konverastion:
- Är det någon som ska gå på toa på ett tag?
- Nä, vaddå då?
- Min rumpa måste spy...

tisdag, februari 21, 2006

...

katt åt helvete, alla glada.

söndag, februari 19, 2006

helgens bästa kommentar..

På lappis. Vän med öl i blodet, längtan och agressioner gentemot en gammal, franskättad flirt.
Som försvann.
Snöboll i hand. Ett fönster tillhörande franskflirten.
Vän mejar fönstret med all stockholms snö, medan hon skriker:

-FUCK YOU! FUCK YOU! FUCK YOU! FUCK YOU RUDOLF... fuck me, Rudolf.

fredag, februari 17, 2006

weekend at bernie's

Blickar och skratt. Igen.
Jag är target för den här samtidens humor.
Och nej. De skrattar inte MED mig.

Har spungit två vändor genom milslånga korridoren med en död, naken skyltdocka under armen på Bonnier tidskrifter.
En skev kvinnas misslyckade försök att bli tagen på allvar - eller i allafall verka någorlunda professionell i sitt yrke - damp ner i ättestupan för journalister.
Med ett fniss som skulle annonsera "detta är HELT normalt och jag gör det varje dag" tappade skyltdockan sina kroppsdelar. Jag gick förbi de inbitna tidningsmänniskorna på korsordsavdelningen och plockade skamset upp en arm, samtidigt som jag nockade mig själv med en fast puppa i storlek 80 B. Fastnade i en ställning som såg ut som ett juck och släpade sedan ner dockhelvetet två trappor.

Vet inte var jag ska ställa fanskapet, så hon står nu lutad med sin smärta stjärt mot mitt skrivbord.
Hon har mjuka händer och pekar fuck you till hela världen.

Jag.
Är numera känd som upphovskvinnan till remaken av Weekend at Bernie's. Igenkänd genom att jag har en livlös människa under armen. Hånad på Bonnier tidskrifter. Synad av jag-har-skägg-och-kofta-journalister.


...Misshandlad av en död, stel kvinna med lite väl överdrivet fasta bröst.

jag är hemlig

...Är så hemlig att jag får Frimurarna att känna sig som uthängda, skändade och paparazzifotade på en öde strand med en blond brutta (som inte är deras äkta hälft eller extremt närhetssuktande kusin från landet) fastlimmad i läppen.
Så hemlig är jag.

Varför?
jag är med i en hemlig orden.
Orden heter Benedictus-orden och har klart religiös karaktär.
Har varit på ett möte. Det hölls på Carmen på söder över kopiösa mängder öl. My master läste högt ur en bok vid namn "att leva med motsägelser".


Tror att jag blev frälst...

onsdag, februari 15, 2006

till mitt luftband

Till er som har visat intresse för att vara med i mitt band...

Kolla in det här!
Äntligen finns det folk som fattar vårens trender...

RÖSTA!

Lystring!!!
MItt åtlöje i form av att ge mig ut på internet i form av en hiphopkock ligger för tillfället på 12:e plats. Om jag någonsin ska kunna ta det här med en klackspark och slippa gå under jorden är det av största vikt att jag vinner!

Så gå in och rösta! Och tänk på att du kan rösta en gång i vecckan!
Skev sänder direkt från New York!

ps. kolla även in min hostattack... det är mitt hetaste move...

musikvideo-trauma

Jag hade sett mig själv ha återförening med de andra tjejerna som gått samma väg som jag. Cindy Crawford och jag skulle prata minnen över en kopp te. Anna Kornikova och jag skulle diskutera vilken vinkel vi föredrog att synas i. Liv Tyler skulle klappa mig på axeln, medan Alicia Silverstone gav mig en till snitt med löjrom och dill på.
Vi.
Vi som har varit stjärnor. Stjärnor i musikvideos...

Det var ett tag sedan, men det är först nu som jag kan tala om denna upplevelse öppet och utan skam i kroppen.
Det handlar om popskottet Montt Mardie.
Jag är med i hans video "highschool drama". Ja, det är sant.
Min uppgift var att dansa som en galning, vilket jag även gjorde.
MEN.
Med mina 173 centimeter och de resterande hobbitsarna hamnade jag absolut, helt jävla längst bak. Bakom knattar, fnattar, smurfar och andra som kan mätas i tum eller högst fem äpplen...bakom bandet (som förövrigt var mycket trevliga, och inte alls särskilt korta (vilket jag upptäckte till mitt kärriärssuktande förtret)) Paperfaces... bakom några vilda cheerleaders... stod jag.

Jag syns inte. Ett. Jävla. Dugg.
Om man tittar riktigt, riktigt noga och pausar kan man EVENTUELLT se en hand. Som eventuellt är min.
Så tog den karriären slut och i stället gör jag succé som mytoman med orden:
"ni kanske inte tror mig, MEN jag står faktiskt där bak.. jag vet, jag vet. jag syns inte. Men det är sant!"

tisdag, februari 14, 2006

alla hjärtans jävla dags tips!

.. till dej som hatar denna dag!

Kom till Stora lappkärrsberget i Stockholm klockan 22:00 i kväll.
Då går "tisdagsskriket" av stapeln. Detta är en tradition som hålls varje vecka, men I DAG... denna för många ångestfyllda dag, alla hjärtans dag, kan nog bidra till en hejdundrandes skrikkör av aldrig tidigare skådad karraktär.
Ångest ska ut! Röster ska tappas! Och ensamhet överröstas!

Själv ska jag ta med mitt munspel.
För jag ska spela av glädje, inte av ångest.

VÄLKOMMEN!

kärlek

är som kittelpulver i hjärtat.

fredag, februari 10, 2006

Åtlöje

Ja.
Jag är skev.
Självdistans.
Inga spärrar.
Men DET HÄR!

Trodde att det där lussebaket klockan 02:00, när jag och min syster lekte hiphopkockar, natten före julafton skulle vara ett skevt minne. Och stanna där. I hjärnan.
Men icke.
Plötsligt ramlar det ner ett genomglatt mejl från storasyter Skev som lyder något i stil med:
"Kolla in det här... Kul va?"

Nä faktikst inte. Men som min vän Carro brukar säga: Är man i skiten så kan man ju lika gärna bada i den.
Så gå in och rösta nu när jag är hela Sveriges Hiphop-kock!

maskerad-trauma

Jag ska gå på maskerad. Till en början lät det kul, sen fick jag en konstig känsla i magen. Den berodde varken på att jag hade druckit för mycket kaffe, magsjuka eller blindtarmen.
Nä.
Det var en traumatisk upplevelse som tog vägen till hjärnan. Via den akutulla magen. Alltså min.

... Det var någon gång i lågstadiet. Jag var bjuden på maskerad hemma hos Jimmy i min klass.
Jag hade ingen aning om vad jag skulle klä ut mig till, men mina kreativa gröna-vågen-föräldrar fick något ljust i sin blick.
Prinsessa, sjöjungfru eller kanske en mini-minatyr av Elvis?
Nä. Inte ens Jesus kom i deras tanke.
För kommersiellt? För ovänster?
Ingen aning. Min mamma Märta tog fram hela sitt kit, började skissa och planera.
Jag stod bredvid och tittade förundrat på den kreativa processen.
Fram med stora papprullen och målarfärg.

HÄR SKULLE SKAPAS!

När jag kom hem efter skolan en dag var kreationen klar.
Min mamma hade gjort...
... en toapappersrulle med "edit"-loggan på. Jättefin. Verkligen.
Och i denna runda pappersrulle, gjord av vit papp, var det tänkt att jag skulle gå runt. Hon hade till och med gjort titthål för ögonen!
Om jag ville äta cheesedudels, popcorn, dricka läsk och tugga hubbabubba fick jag helt enkelt försöka trixa in det underifrån.

Fem minuter innan pappa skulle skjutsa mig insåg jag min kommande framtid...
"Toalett-emma"
"Bajs-emma"
"skitpappers-emma"

De framtida smeknamnen snurrade runt i mini-skev-hjärnan.
Jag slängde av mig den gigantiska papprullen, drog på mig en sydväst, min galondress och fattade tag i ett metspö.
Till fest som fiskare.

Vad hade hänt om jag gått som toarulle?
Skulle jag behövt byta namn och lämna landet?
Kanske hade jag blivit världsberömd?
Bajs-emma med hela svenska folket?
Eller hade jag blivit systematiskt mobbad på jobbet, då någon googlat mitt namn och fått upp 2000 träffar på "Edit" toalettpapper?
Hade jag blivit sponsrad av Edit? Ekonmiskt oberoende? Mijonär?

Kanske ska damma av min toarulle till maskeraden trots allt???

Ps. Jag och min mamma är idag mycket goda vänner.

torsdag, februari 09, 2006

skadad för livet

När jag var liten läste jag tidningen Okej.
Ett test mitt i tidningen! Åh! Jag älskar test.
MEN. Detta var ett test som skulle komma att förändra mitt liv och synen på mig själv.
Jag tänker fortfarande på det och undrar hur det kunde gå så fel...

"Vem är du i Beverly hills?"

...Jag blev David.

skev presenterar:

Världen har väntat länge nog!
Nu finns den att se. Endast här på min blogg!

Hur har vi klarat oss utan:

FANFAR: vinstället med inbyggd såpbubblemaskin med tillhörande kryddor.

gamla tomglas och brödkanter

Förr fanns det tre vägar till rikedom:
- gifta sig rikt
- sälja knark
- råna en bank

Nu är det 2006 och nya dörrar har öppnats. Nu kan du:
- Starta en religion (hänvisa gärna din religion till en bok som skrevs för några tusen år sedan och är omöjlig att göra en uppföljare på)
- Bli rumän, skriv det värsta du kan komma på och printa ut på färgglada lappar. Dra några vändor i tunnelbanan. Långtråkigt? Byt lappar från dag till dag. T ex kan du vara fattig student ena dagen och andra dagen kan du vara ensamstående, arbetslös storebror (?) med fyra syskon.
- sälja 140 lättsålda salamikorvar. Om de är så lättsålda... varför säljer inte delikatesskungen dom själva då?
- klappa händerna bredvid rebellrobban, lägg fram en hatt och försök övertyga publiken om att du är en jävel på detta nya, revolutionerande instrument.
- Sälj en flöjt (känner en som gjorde det. Hultsfred stod och bankade på hennes dörr, hon var pank och hade orange hår. Hon sålde sin tvärflöjt och drog).
Har du ingen flöjt? Sälj en installation av gamla tomglas och brödkanter. Säg att det är Peter Wahlbeck som har gjort den.

onsdag, februari 08, 2006

bekännelser

Jag är fel.
Jag är jättefel.
Malplasserad.
Passar inte in.
Jag dansar fram i en värld där folk går. Använder bara skor som går att hoppa i, ifall att jag skulle behöva hoppa någonstans. Över en mur, upp på en trottoar eller ner i ett hål.
Jag klär på mig medan jag springer till bussen.
Springer bredbent för att inte snubbla på skosnörena.
Torkar håret med vindens hjälp.
Alla andra står pråpra, klara, redo med sl-kort och tittar åt vänster. Själv får jag pikar av busschauffören.
"vill du ha en ny tidtabell?"

Jag skrattar högt och slår mig på knät, medan andra fnissar graciöst i takt med situationen.
Ibland drar jag skämt för mig själv i mitt huvud och ler fast jag är ensam.
Jag skrattar till och med åt mina egna skämt och det var någon som sa att det är en dödssynd.
Det skiter jag i.

Jag lyssnar på Jackson 5 och dansar framför spegeln när ingen ser och hör. Det är inte ballt att tycka om Jackson 5, eftersom det är disco och Michael tros vara helt wacko. Jag har varken affro, en hipp hudsjukdom eller är läskigt wacko. Jag är bara vardags-skev. Trots detta hoppas jag forfarande på att bli Jackson 5:s sjätte medlem.


Jag är. Skev.
På modevisningar, vernissager och mingel på Hotellet. Trängs bland Chanelväskor, Pomp & pragt-smycken, stilettklackar och Diorklänningar.
Och där står jag.
I en stor mössa, ett linne som jag sytt av ett örngott och en sladdrig tygväska som jag har sytt av en gammal gardin som jag hittat på Myrorna.
Så fel.
Men det skiter jag i.
För jag är ju - trots allt - skev.

måndag, februari 06, 2006

att fylla äldre...

motverkar man genom sätta Projekt liv som alkoholansvarig, leker fiskdamm och lottar ut tre metallspermier.

min vän isak

Nu är jag gammal. Jag är lika gammal som min vän Isak var en gång.
Är det inte konstigt hur vissa människor står för en viss ålder, hur dom alltid kommer att vara så gamla som de var första gången man träffade dem och blev vän med dom.

Isak var 23 när jag lärde känna honom. Det var en valborgsmässoafton och jag var på korridorsfest i Uppsala. Jag sprutade ner honom med en brandsläkare och sedan blev han min vän.
Och nu är det jag som är 23. Isak. Ja, han är försvunnen och äldre.

Själv kommer jag alltid känna mig som tölv. Jag förstår inte varför ingen har kommit på att jag bara är ett barn. Jag sitter på en redaktion, med eget skrivbord och en massa ansvar. Och alla tror att jag är 23.
Hur länge kan jag undanhålla sanningen?

present

Jag har fått ett vinställ med inbyggd såpbubbelmaskin.
Med följde färska kryddor i kruka.
Hur har jag klarat mig utan denna förträffliga manick förut?

torsdag, februari 02, 2006

gammal och vis

Med anledning av inlägget "ramla över sig själv"...

Liksom det finns tid för eftertanke, finns det även tid för bitterhet.
Tiden för bitterhet var i och för sig mycket kort, men den fanns där. En gång bitter, aldrig bitter...igen, som jag brukar säga.

Idag är tiden inne för visdom.
Om två långa, mödosamma och längtansfulla dagar blir jag ett år äldre. Skumt hur man kan bli ett helt år äldre över bara en natt...?
Med anldening av denna radikala förändring tänker jag visa prov på att jag blivit äldre... och visare.

Därför tänker jag dela med mig av ett visdomsord:

"Man förstår inte att man är ensam förrän det blåser i arslet eftersom ingen står bakom en"

tisdag, januari 31, 2006

smart

ramla över sig själv

Ramlade över ett brev från en Britt-Marie Augustusson, Svenska kyrkans PR-avdelning. Såg skumt ut.
Mycket skumt ut.
Insåg efter ett tag att det var jag som hade skrivit det. Under psydonym. Igen. Jag blev rädd. Vem är jag egentligen?

Brevet är troligen skrivet under en mycket skeptisk period av mitt liv.
Det är adresserat till min vän Nina. Jag tror det är meningen som ett pep-brev... eller kanske inte?
Lyder så här:

"Svar till "jag-vill-ha-villa-ammorteringar" på frågor angående äktenskapsstress och bitter mansilska.
Med anledning av din fråga om detta outgrundliga släkte (män)som förpestar, förpinar och förälskar våra sinnen och kroppar...

I många århundraden har detta pågått. Denna förening mellan man och kvinna. Förlegat beteende kan man tänka.
Någonstans, bakom en buske eller en högtalare, påstås det att HAN finns. Det är tydligen meningen att man ska möta denna HAN och sedan leva resten av sitt liv med denna någon (HAN). För så har man alltid gjort. I alla tider. Gäller detta även dig och mig, min kära Brutus?
Jag må vara en enkel människa (med några smått obehagliga sidor). Ingen filosof. Ingen tänkare. Ingen direkt Sokrates med andra ord. Bara anställd under Gud (nä inte på samma sätt som Jungfru Maria). Men nog kan jag ge råd om sådant som jag själv inte förstår.
Män alltså.

Vi lever på 2000-talet. Och vad har hänt?
Från att ha tänkt "man, barn, död" har vi kommit till en tid då saker och ting blivit allt mer komplicerat. Man kan ju tänka sig att man borde ha kommit en aning längre i sin tankeverksamhet, men i stället sitter tusentals kvinnor och tänker samma sak: "män, män, män, män, inte män, inte män, män, inte män", eller en annan klassiker: "När ringer han? Är telefonen på? Måste provringa! Undrar om han ringde nu när jag testade om telefonen ringde. Oj nu ringer det! Undrar om det är han? Måste vänta minst 8 signaler så han inte förstår att jag sitter och väntar. Jag är såååå hard to get!!! hihihi.... FUCK! Det har slutat ringa...!?".
Hur har vi lyckats med det? Är det inte meningen att framtiden ska utvisa. Inte försvåra?

Mitt råd: Bli lesbisk, sluta tänka eller håll dej undan från att bli kär. Framför allt sluta analysera.


Nu till äktenskapsfrågan...
Är det så Nina att det kanske finns ett skäl till varför släktet människan endast lever ett visst antal år? Är det för att människan inte ska lära sig FÖR mycket? Det kanske finns en mening med att medelåldern för att dö trots allt är någonstans kring 75. Det kanske är just så lång tid det tar att komma på att allt i denna värld är humbugg.

"Kärlek och äktenskap var bara ett påhitt. Fan också. Och här sitter jag skrynklig och jävlig. Jag har blivit lurad!"

Om man visste att man skulle bli 340 år, skulle man troligtvis ta det lugnt på äktenskapsfronten. För ingen är väl så dum att de gifter sig för livet vid 25 års ålder och sedan väntas leva med HAN i närmare 315 år (Viktigt att poängtera är att vi inom svenska kyrkan är mot otrohet i äktenskapet). Lite väl overkill skulle jag vilja säga.
Nä, alltså har Gud (min chef) bestämt att människan ska bli ca 75 år och inte en dag äldre. Anledningen är alltså att människor inte ska bli för smarta, komma på att kärlek är humbug och hinna säga detta till alla som är yngre. Därför har Gud infört en automatisk ättestupa. Troligen styrt av ett datachip som är inställt på automatisk död vid "över-smarthet", dvs 75 års ålder. Du vet: gammal är vis. Man kan märka när över-smartheten börjar ta vid. Det börjar med en charmig vishet för att sedan gå över till att skrynkliga människor slutar dejta, hångla och göra saker för de som de "älskar" (tecken på att de är nära att förstå att det bara skit). Givetvis är pensionärerna själva inte medvetna om det hela, utan känner bara en omåttlig olust till det andra könet. Gud har satt in lite drastiska åtgärder så som demens och andra hippa sjukdomar att ta till om någon helt enkelt är FÖR smart.
Så alltså.
Att tro att man ska dö vid 75 innebär en lite lagom stress (bara nyttigt för kroppen) och att människorsläktet lever vidare. Dessutom utan en massa pensionsnissar som går runt och förtäljer att allt det där kärlek och sexeriet är ett lurendrejeri.

Men VI då?
Ja, med tanke på att vi lever på 2000-talet och att vi antagligen kommer att dö chip-döden vid 75 års ålder... ja då är det bara att ställa upp för Gud.

Mitt tips till dej är: Låtsas inte om att du fått detta brev. Låtsas heller inte om att du vet att kälek är humbug för då blir du senil. Och bli för gud skull inte bitter för då dör du.

Ställ upp för Gud för guds skull. In med dej i dimman av mansparfymer och fartränder i kalsongerna. Och gift dej. Innan det är för sent...

Väl mött

Britt-Marie
Svenska kyrkans PR-avdelning

praktstånd i cheap monday?

Jaha. Då har jag fått in lite svar om hur saker och ting funkar.
Givetvis är jag mycket tacksam om alla kan hjälpa till i min jakt på livets stora frågor.

Idag löser vi frågan: Kan en kille ha praktstånd i ett cheap mondayjeans? Syns det? Eller är gummibrallan så tajt att den förstör hela uppenbarelsen.

En kille som brukar härja Debasergolv fram iklädd en Britney Spears-tröja med motiveringen "Hon behöver allt stöd hon kan få" har skickat in sitt svar på dagens fråga.

"Jag kan berätta om en kompis till en kompis som hade stånd (kanske inte riktigt praktstånd, men ändå) i ett par cheap monday så sent som i eftermiddags (måndags (skevs anmärkning)) på kontoret.
Pjäsen ifråga fick, då jeanstyget inte ville stretcha tillräckligt i framåt-/uppåtriktning, liksom lov att ställa sig åt ena eller andra hållet.
I det här fallet snett upp åt vänster, eftersom det är det håll den föredrar att peka åt när den får välja mellan höger och vänster (om det har nåt med den politiska höger-vänster-skalan förtäljer inte historien).
Personen ifråga funderade över huruvida kollegorna skulle märka nåt om skrivbordets skylda vrå lämnades och konstaterade - av respekt för framför allt kvinnliga kollegor - att risken var något för stor för att tas."


Tack så mycket Adam för att du delar med dej.
Jag kan allstå konstatera att praktstånd i ett cheap mondayjeans funkar och syns. Även om ståndet inte gör sig mödan att göra sig känd inom själva paket-regionen, så borde man ju kunna avslöja ägaren genom en synnerligen skum och märklig hållning. Hur detta såg ut har jag ingen aning om (kan inte ens tänka mig) och jag måste väl avslöja att mitt intresse i frågan är högst teoretiskt. Jag har alltså inget intresse av att göra vidare efterforskningar kring ämnet eller jag-sänder-direkt-från-en-cheap-monday-bralla-reportage. Men jag vill ta tillfället i akt att uppmuntra den som vill att sända in sina svar eller evenuella illustrationer/serieteckningar till mig. Endast seriösa (påklädda) svar mottas.

måndag, januari 30, 2006

hiss på centrum för överviktiga?

snopp - fortsättningen

Efter att en vän råkat kuckilurat med en prakt-fransos*.
- Hur var det då?
- Vaddå?
- Jamen. Var det bra?
- Jo. ja. Han visste vad han gjorde...
- jaha... dej lär man ju inte kunna pressa på någon information. Vad fan. Hade han stor då**?
- Tja... Normalfransk***. Eller jag kan ju inte tala för hela den manliga, franska befolkningens medelstorlek, men tjaaa...


*En sådan som charmar flickor på löpande band, röker överallt och överdriver sin franska accent...
** Nej gott folk... storleken har ingen betydelse, men i någon jävla ände måste man ju börja om kuckilur-vännen ser så jävla finurlig ut.
*** pain riche? Baguette? Eller en liten le crossaint? Vad är Normalfransk? Le petit?

Jag förstår ingeting. Det här med snopperier är så förvirrande.

Viva la France!

snopp

Helgen gick i snoppens tecken under temat: Var tar den vägen?

Var tar den vägen när killar cyklar?
Var tar den vägen i tajta brallor?
Var tar den vägen i sladdriga kalsonger?

Och den största frågan... Hur ser det ut när en indiepopare har praktstånd i ett par cheap monday-jeans? Syns det över huvudtaget? Eller ligger snoppen så väl fastlimmad på grund av gummi-brallans fantastiskt, snortajta spänst att det den liksom inte ens har en chans att röra sig en centimeter?

fredag, januari 27, 2006

sökes:

Jag har startat ett luftband och söker nu medlemmar. Jag har en luftgitarrist, en kille som spelar luftmunspel och själv spelar jag luftgurka. Jag är nu på jakt efter en luftsångare/mimare, en luftbasist och en lufttrummis.

Det är stora grejer på gång för det nystartade bandet som kommer att ta rollen som det svenska "Air". Vi snackar spelningar, inspelningar och pr-tours.

Är du intresserad?

Hör av dej!

onsdag, januari 25, 2006

...

100...

inlägg!


FANFAR!!!

veckofikan...

- Jag skällde ut en psykpatient idag!
- Oj! Hur känns det?
- Det kändes som att skälla ut min pappa....

tisdag, januari 24, 2006

Tribute to Örebro...

Vad har Örebro som inte Indien har?
Förutom ohela kor...


Indien var so last season.
Nu är det Örebro som gäller.
I Örebro finns: en förbannat gnällig dialekt (som annonserar att det är kört. ALLT är ALLTID kört), ett antal vägar som alla leder till industrområdet Pilängen (ja det är sant. Jag har försök att undvika Pilängen ett flertal gånger. Har aldrig lyckats. Alla vägar leder dit), en förort som heter Vintrosa (Ölkalsong, någon?), Ernst Kirschsteiger (han har jobbat på IKEA där. Åk dit, ta av dej barfota och insup den mysiga Kirschsteigianska andan) och ett slott med vallgrav (som man kan inta genom att göra helikoptern har jag hört).
Vad behövs mer för att finna sig själv?

För er som blev oroliga för mannen som försvann i det förra inlägget så kan jag meddela att några tappra läsare hört av sig. Jag kan nu rapportera att den aktuelle mannen lever på skydda ort (Örebro), ser glad ut och funnit sig själv i filmvetenskap.

Finna sig själv...

Han ville finna sig själv. Se nya färger. Nya kulturer. Komma bort från det kommersiella samhället. Jag undrade vilken resebroschyr han hade snubblat över?
Han svarade inte, utan muttrade mest.

Han började spara pengar. Skulle ta nya finlandsfärjan: en resa till Indien.
En dag försvann han.
Han hade glömt Indien och flyttat till Örebro. Sen dess har ingen sett honom.

Han kanske fann sig. I Örebro.

Örebro vs Indien. Hur kunde det gå så fel? Eller rätt?

måndag, januari 23, 2006

vuxna

Tänk om det är så att det inte finns någon som är vuxen...
Alla bara LEKER att de är vuxna...

I morse, på tunnelbanan var alla väldigt trovärdiga. Några hade till och med letat fram portföljer ur utklädningslådan, en annan hade lösmustasch som såg ut som om den var äkta, en tredje satt och lekte allvarligt-mobil-samtal-från-jobbet.
Själv låtsades jag läsa tidningen. Tror att jag såg ganska vuxen ut.
Har lekt kontor hela dagen. Går fram och tillbaka och ser upptagen ut, skriver, gör lite hål i papper och ringer samtal till andra som leker vuxna. Just nu leker jag att jag har "lunch".

Undrar om alla vet att det är en lek, eller om alla sitter och funderar på om den andre tror/vet att det är en lek?
För visst är det en lek? Ingen kan väl allvarligt, bestämt och frivilligt vilja vara vuxen?
Eller?

Bok-fan

Efter upprepade påtryckningar så måste jag nog höja priset på min kommande bok.
450 kronor* inklusive moms är det nya priset...

*men beställer du inom 2 år får du boken för det ursprungliga priset: 10 kronor!

onsdag, januari 18, 2006

Snart släpper jag en bok!


Ja! Det är sant. Jag kommer att publicera förordet från min bok "Referensmanual till skevhjärna" här på min blogg och kanske ett axplock dumheter*. Ni kan köpa hela boken för 10 skeva riksdaler**. Pengarna går oavkortat till forsatt forskning om skevhjärnan*** .

Köpkontakt:em_su@yahoo.com
* Dumheter och dumheter.. vad ska jag säga? Jag är skev... det är inget jag direkt kan göra något åt. Det är kört!!!
**Om du beställer idag, imorgon eller vilken-jävla-dag-du-vill får du en hemlig, genomskev present**** på köpet. Skickas på posten inom några dagar...
***alltså till mig.
****kan det vara en kanellängd, en dödfisk eller -hu och hee -jag utklädd till Gustav Vasas enögde tremänning. Vem vet?

måndag, januari 16, 2006

Jag behöver vård

Ja. Det är sant. Nu kan jag inte hålla tyst längre. Vård är det enda rätta.
Jag snackar om mina förbannade felsägningar.
De har förökat sig markant under den senaste veckan. Det handlar inte längre om att ta tjuven vid hoven, att tiden utlöser allt, kött på såren eller att stå med skägget mellan benen.
Nä. De kanske inte är värre, men det händer definitivt oftare att jag hör mig själv säga obegripliga saker. Vi snackar om att ha bråttom som en stucken sko och fundera på att använda anti-rynkkrig.

Om man dessutom späder på detta med en hes röst med toner av värmländska... ja.. jag låter varken smart eller verklig.

Jag är orolig.
Och rädd.

Sablar i converse-skon och USA som invarderar mitt ansikte i jakt efter terrorhot (från öst??? finnar???).

Vad ska man säga?

Hjeeeelp.

söndag, januari 15, 2006

Min favoritförfattare Sofia Åberg, del 2


Kyss: ömma ögon, ömma läppar, ömt hjärta

Han fäster sin blick i min och i hans ögon ser jag något som jag inte sett förut, okontrollerat och gnistrande skjuter hans ögon små pilar in i mina, får allt instängt att pysa ut, rinna över, sprida sig överallt, över min hud, genom min kropp, varmt och förlösande. Du skakar, säger han, mjuk och öppen med läppar som söker sig närmare mina, sakta men självklart, en bit frågande. Mm, lite, svarar jag och darrar på rösten, sväljer. Hans fingrar runt min nacke, runt min hals, lent smekande. Hjärtdunk och ingenting däremellan. Våra munnar som nuddar varandra, först försiktigt, smakande. Sedan djupare, hungrigare, med hela våra småstora hjärtan.


Se även: Mjuksmek och kramplängtan

torsdag, januari 12, 2006

onsdag, januari 11, 2006

Botten is nådd

I gårdagens Aftonbladet kunde man läsa följande artikel: ”Så når ni toppen, tjejer”
Jag tycker att det var otroligt trångsynt och snävt. Och eftersom jag är så fucking alternative, så ger jag Er: (tänk: en sjuhelvetes fanfar)

Så når ni botten, killar!
- Åkalla djävulen minst en gång per dag (vanliga svordomar räknas ej).
- Säg upp alla dina försäkringar, fjutta på ditt boende, kasta dig ut på en Europaväg, slicka alla på kinden inne på en akutmottagning och lek blind i rusningstrafik.
- Sluta gå till jobbet, på föreläsningar och möten. Skyll på ”tidspress” eller ”att du måste ta det lugnt och finna dig själv”.
- Bli kompis med gänget i Jackass.
- Gör ett personligt expriment. Förslag: testa hur din kropp reagerar på 40 koppar kaffe, ett fritt fall från valfri höjd eller att käka fem paket rent margarin.
- Häng med Timbuktu…


Alternativ:
- Dyk från 10 meterstrampolin i ett vattendrag där djupet uppmätts till ca 1 meter.

tisdag, januari 10, 2006

Fantastisk lapp...


Hmmm... få se nu? Jag tror att den var lite grönbrun och hade liksom som ett skal på ryggen. Fyra ben. Liten svans och ett huvud. Stämmer det in på beskrivningen? Perfekt! Då är det helt klart min sköldpadda du hittat!

kokain

I Aftonbladet går Jamie Oliver ut med följande citat: "Kokain farligt i köket".

hmm... men inte i vardagsrummet, salongen och badrummet? Och vi ska inte ens tala om hur ofarligt det är i sovrummet?
Så nu kommer det att myntas ett nytt begrepp som ett alternativ på "skåpsupare" (troligen helt ofarligt att dricka alkohol i ett skåp, till skilland från att dricka alkohol i - te x det horribelt farliga - köket).
Vi kommer i fortsättningen tala om följande knarkutbrytare:
- "garderobsknarkare"
- "hallchackare"
- "farstutrappspundare".

En ny, fräsch grupp knarkare som valt det ofarliga levenet.
Oj här kommer visst en slogan också...

"Knark är farligt - du måste stå pall
frånsett att du inte gör det i en badrum, sovrum eller hall"*

Väl mött
skev
* Knark är farligt. I alla rum. Ute också.

måndag, januari 09, 2006

Steffo

Jag har nu skickat ett mejl till Steffo (Törnquist alltså) där jag frågar om han vill bli min kompanjon. Som luffar och lyx på resa ungefär. Han kan röka en cigarr, ta en konjac och fundera över hur den perfekta dry martinin görs.
Samtidgt på annan ort:
Luffar'n kravlar med genomblöta converse i leran på en regnig festival, käkar revbenspjäll från ICA, råkar starta en trangia-köks-orkester (tältpinne + kastrull=samba) och funderar över hur ljummen öl kan vara så gott - men ändå inte.


För att visa prov på min beundran för Steffo passade jag även på att fråga "Hur blir jag Du?".

Inget svar.

Aslan

L: Jag var och såg Narnia idag. Den filmen har förstört mitt liv..
Skev: Varför då?
L: Ja, men det fattar du väl. Varför tror du att jag har dragits till långa, krullhåriga män ända sedan jag var sju äpplen hög...?
Skev: eeh.. för att du gillar dom?
L: Wrong answer. Det är ju Aslan jag har velat ha hela tiden. Jag minns hur jag drömde om hans flygande man... hans starka kropp..
Skev: eh.. Jag är hemskt ledsen att förstöra ditt moment, men Aslan är ett lejon som ett barn träffar efter att ha stegat ur en garderob. Jag hoppas att du vet det.. Eller? Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, men det är nog kört...
L: Jag vet. Det är kört. Men jag gillar verkligen honom!!!
Skev: Shit, vilken skum form av tidelag... Min vän är kär i ett lejon som inte finns och försöker förmänskliga honom genom att hänga med krullhårliga män?
L: Ja...
Skev: Okej. Det låter ju hälsosamt. Hjeeeelp?


Jag utfärdar en VARNING till alla långa, krullhåriga män: Har du någon gång kallats "djurisk"? Lev inte i förnekelse, du är bara sjukt lik ett djur. Troligen Aslan...

söndag, januari 08, 2006

Mitt liv som Steffo

Jag har kommit på vad jag vill göra med mitt liv...
Jag vill kicka Steffo, ta hans jobb och bossa över tv 4:as budget under kategori: Njutning. I stället för att ligga på en lyxjakt vid franska rivieran och dricka äkta skumpa, så blir det budgetvarianten.
För vem har pengar egentligen?
Inte jag i allafall.
Det enda jag kan relatera till i Steffos värld är njutning och kanske korv med bröd (som hans senaste bok handlar om).
Men hur 2006 är det egentligen att ha massor av pengar, dricka äkta champagne och njuta cubanska cigarrer?
Själv har jag 76 kronor kvar på kontot. Men jag är optimistisk. Det är bara 17 dagar kvar till löning. Imorgon är det 16...

Så här är det.
Asta cinzanos bubblor ska dansa marenga i storhjärnan vid otippade tillfällen. Det ska gå fort för att man ska uppnå den där fnitterkänslan. Alltså spelar det ingen roll om skumpan är äkta eller ej. Så skit i skumpan. Dra lite Cinzano eller varför inte Sofiero för den där extra kittlande jag-är-student-med-300 000-i-skuld-till-CSN-men-jag-är-glad-ändå.
Det är rökförbud på krogen och vem fasen vill stå och röka en cubansk cigarr i 20 minusgrader med slask upp till knävecken?
Franska rivieran då? Jag tror tv 4 klippte bort när Steffo spydde rysk rom över relingen, drack för mycket öl och blev sjuk av att se havsskum (ser ut som ölskum om man fokuserar bort resterande havsmiljö) och brände sitt höga hårfäste i den överstekande solen.
Lux är passé.

2006 är budget.

"Jag är Steffo" del 1.
Börja morgonen med att vakna till väckarklockan. Inse att det är lördag, stäng av skiten och somna om.
Vakna en timme senare. Somna om.
Vakna 10 minuter senare. Somna om.
Vakna efter tre timmar. Somna om.
Okej... jag tror ni fattar...
Sträck ut dej som en katt och plantera en tanke: Vad ska jag göra idag (detta förutsätter att du håller den aktuella dagen fri från alla former av inplanering)? Klä på dej gårdagens kläder (man slipper tänka/välja då), leta upp ett fik och käka frulle bland hipp-hipp-lördagschica människor.
Tips: Svart kaffe på söder har massor av olika mackor, kaffe i kanna och färskpressad juice.
Blicka fram bakom stressade barnvagnsmänniskor, kaffeos och överjävliga isgator. Ta en promenad på en gata du aldrig sett. Lek Burkas (även känt som Dunken, Burken, Påven Bannlyser och Dunk-kurragömma) på Medborgarplatsen. Dra till Skanstull och checka in på Eriksdalsbadet. Åk vattenrutschkana, plaska bland "barn i grupp"(annars mycket otäck företeelse som på Eriksdalsbadet helt plötsligt framstår som helt okej) och eftersträva att ha den värsta (men snabbaste) åkstilen i kanan. Knuffa ett barn eller två (faktiskt helt oundviktigt), simma ut i utomhusbassängen, bli attackerad av kyla och låt en hungrig mage fantisera om mat. Avsluta vistelsen med smärre skador efter vattenrutschbanefärden och ett bubbelbad.
Känn dig apfräsh ute i Skanstullkylan.
Köp en toblerone. Ät.
Åk hem och gör vitlöksbröd och klyftpotatis. Ät.
Gräddglass med chokladkross. Ät.
Somna till tv-sus med en tryffel under läppen.

Totalt:
Macka: 30 spänn (extra budget: bjud med en rik vän och låtsas att du blivit bestulen på alla dina pengar, alternativt: byt mot en stor kram)
Kaffe: 20.
Juice: typ 20. (extra budget: köp två apelsiner. Hoppa på dem och släng dej jävligt snabbt ner på marken. Sug.)
Bad: 45
Toblerone: typ 15. (kan även bytas mot annan njutbar godsak)
Måltid med klyfpotatis, vitlöksbröd och glass: 30 spänn
Tryffel: Hitta dessa i ett paket, i en påse, på ett golv (alternativt: på en sten, vid en sjö, vid en skog... eller hur var det nu?)

Summa: ca 130 härliga spänn.

Ingen reling att spy över, inga FidelCastro-cigarrer som måste avnjutas på bekostnad av förfrusningsskador i knävecken, inga miljoner som måste rånas, ingen sönderbränd skalle som måste ansa skinn och framför allt - ingen Steffo.

onsdag, januari 04, 2006

glömde...

Årets "jag ska gå ur svenska kyrkan och använda pengarna till att köpa mig en baktermometer": John

Religon...

Religion och tron på att man kommer till himlen/återföds/når nirvana är som Regain.
Man kommer aldrig få veta om det funkar eller om man är den där sista tiondelen det inte fungerade på.

Men en jäkligt bra affärsidé är det i alla fall...