Min bärbara dator - vi kan kalla den Charlie - har gjort en Pete Doherty och åkt in på rehab. Han har varit slö och febrig under en lång tid och vägrat att ställa upp på vissa tjänster.
Vara snabb till exempel.
Så han fick ta sitt pick och pack och följa med min pappa Arne till dataläkaren.
När pappa Arne stod hos läkaren för att lämna in Charlie, frågade de snällt om datorn hade något lösenord och pappa Arne ringde snällt upp Skev-dottern.
- Vad är det för lösenord till datorn?
- Eeeeh. Måste de verkligen ha reda på det.
- Öööö ..ja!?
- Men, come on ... hmmm... Han kanske inte var så seg trots allt ... he he.
- ....
- okej då. Röv.
- Va?
- Ja, lösenordet är "röv".
Jag tror jag hörde pappa Arne skaka på huvudet, men jag är inte säker.
Pappa Arne la på luren och antagligen ströks hans sista bild av "sin ljuva - om något lite skeva - dotter med ett starkt, svart, kritigt streck.
Sista spiken i kistan.
Röv.
Att jag rapar högt och sedan berömmer mig själv, svär svart, har en väl utvecklad prutt- och bajshumor och aldrig har lyckats vara så där ljuv och flickig som alla andra(och njutit av det och gärna spelat på det), det har han förlikat sig med och är nog lite stolt över.
Men nu fick han stå där i sin pondus-jobbkavaj med tillhörande konsult-portfölj, med en datorn med fina lila-rosa-ljuva blommor på, "med mycket viktigt material tillhörnade en journalist" i handen ... och högt berätta för alla i butiken att lösenordet är det ord som hans dotter använder mest i sin vokalbulär - röv.
Tja, vad kan man säga ... jag fortsätter att skev-erövra världen.
God natt och röv.
Skev
torsdag, november 16, 2006
Popaganda
Popagandafestivalen är död.
... och jag måste dricka gravöl.
Farväl ...
... dekandeta salongsberusningar på nygräspick-nick, öppna-dörrar-fester i studentkorridoren på Lappis och hårtorksvärme efter en längre tids hällregn.
... och jag måste dricka gravöl.
Farväl ...
... dekandeta salongsberusningar på nygräspick-nick, öppna-dörrar-fester i studentkorridoren på Lappis och hårtorksvärme efter en längre tids hällregn.
tisdag, november 14, 2006
Take that och Fuglesang
Take that är ett fenomen.
Inte ett pokjbandsfenomen, utan ett alibifenomen.
Så här ligger det till: Det finns en ful, halvmullig snubbe som kan sjunga. Han heter Gary Barlow. Han har en liten pojkkör, bestående av tre fullvuxna män i 35-årsåldern som alla ser bra ut. En har sammetslena ögon, en annan är en cool DJ på Ibiza och den tredje är en vacker skapelse som inte råkar vara mer än tre äpplen hög.
Tillsammans bildar de "pojkbandet" Take that som nu har återförenats.
Inte på grund av att de tycker att det är lattjo att åma sig framför mickar och lägga stämmor på Garys sång ...utan för att Gary inte klarar sig utan sammetsögonen, DJ:n och äpplena.
Sad, but true. Men Take That är bara ett alibi för att stackars gary ska få sjunga och kanske till och med kränga lite plattor.
Detta stod helt klart för mig när jag hade stått på ett kokhett Café Opera, druckit en drink som smakade Ramlösa/rom och väntat på Take that. Jag väntade jävligt länge och hann smida den ena konspirationsteorin efter den andra. Kände mig som en Fuglesang i väntan på att lämna jorden ... Jag väntade alltså JÄVLIGT länge. Fast utan rymddräkt.
Till slut gjorde de entré, åmade sig kring mickstativen, piruettade sig, do:ade till Gary och passade på att lansera ännu en ny stil (förra stilen var en ett krig av krås och 1700-tals-stil): Britpopstilen.
10 år för sent.
Gary njöt. Så klart.
Körgossarna gör det givetvis bara för pengarna. Och shit vad de måste ha fått bra betalt, för vad är mer förnedrande än att röst-fnaska för Gary Barlow? Tja, att vara Christer Fuglesang kanske.
Men det är inte långt ifrån. Kanke britpop-stilen är lite mer förnedrande.
Att nittiotalet var tillbaka som trend är ju ett faktum, men hold your horses.
Förörvrigt var det sjukt nostalgiskt att se gossarna ...och okej då ... det var kul.
Inte ett pokjbandsfenomen, utan ett alibifenomen.
Så här ligger det till: Det finns en ful, halvmullig snubbe som kan sjunga. Han heter Gary Barlow. Han har en liten pojkkör, bestående av tre fullvuxna män i 35-årsåldern som alla ser bra ut. En har sammetslena ögon, en annan är en cool DJ på Ibiza och den tredje är en vacker skapelse som inte råkar vara mer än tre äpplen hög.
Tillsammans bildar de "pojkbandet" Take that som nu har återförenats.
Inte på grund av att de tycker att det är lattjo att åma sig framför mickar och lägga stämmor på Garys sång ...utan för att Gary inte klarar sig utan sammetsögonen, DJ:n och äpplena.
Sad, but true. Men Take That är bara ett alibi för att stackars gary ska få sjunga och kanske till och med kränga lite plattor.
Detta stod helt klart för mig när jag hade stått på ett kokhett Café Opera, druckit en drink som smakade Ramlösa/rom och väntat på Take that. Jag väntade jävligt länge och hann smida den ena konspirationsteorin efter den andra. Kände mig som en Fuglesang i väntan på att lämna jorden ... Jag väntade alltså JÄVLIGT länge. Fast utan rymddräkt.
Till slut gjorde de entré, åmade sig kring mickstativen, piruettade sig, do:ade till Gary och passade på att lansera ännu en ny stil (förra stilen var en ett krig av krås och 1700-tals-stil): Britpopstilen.
10 år för sent.
Gary njöt. Så klart.
Körgossarna gör det givetvis bara för pengarna. Och shit vad de måste ha fått bra betalt, för vad är mer förnedrande än att röst-fnaska för Gary Barlow? Tja, att vara Christer Fuglesang kanske.
Men det är inte långt ifrån. Kanke britpop-stilen är lite mer förnedrande.
Att nittiotalet var tillbaka som trend är ju ett faktum, men hold your horses.
Förörvrigt var det sjukt nostalgiskt att se gossarna ...och okej då ... det var kul.
måndag, november 13, 2006
Take that
I kväll ska jag bli en god människa, käka middag med redaktionen och ha pojkbandtema. Jag ska vara den där killen i East 17 som har en keps som svävar 2 centimeter från huvudet.
... sen ska vi köra några Justin Timberlake-moves, axeldansa som Nick i Backstreet boys och gå på reunionparty för Take that och dra i Howards före detta dreads, lära Mark Owen att svära och snyta oss i en krås-skjorta eller två.
Ond emma säger förlåt
Ond Emma.
Det har jag varit i dag. Den värsta sortens journalist-arsel som ringer sjuka, alkoholförgiftade människor på deras kureringsbäddar och TVINGAR dem med min myndigaste röst att göra mig massa tjänster (till exempel fixa fram bilder eller alternativt rita illustrationer), så att JAG kan jobba.
Usch ... vad jag skäms. Führer Skev har tagit öven min annars så späda (typ) och ljuva (typ) kropp.
Så här kommer ett rungande förlåt till Indiekören. Förlåt.
... och lite förlåt till dataavdelningen där jag ständigt är ett plumt skämt, eller kanske rent av ett skällsord, så mycket som jag tjatar på dem när webben inte funkar som den ska.
Skev är nämligen webbredakör. Men mest är hon skev.
Det har jag varit i dag. Den värsta sortens journalist-arsel som ringer sjuka, alkoholförgiftade människor på deras kureringsbäddar och TVINGAR dem med min myndigaste röst att göra mig massa tjänster (till exempel fixa fram bilder eller alternativt rita illustrationer), så att JAG kan jobba.
Usch ... vad jag skäms. Führer Skev har tagit öven min annars så späda (typ) och ljuva (typ) kropp.
Så här kommer ett rungande förlåt till Indiekören. Förlåt.
... och lite förlåt till dataavdelningen där jag ständigt är ett plumt skämt, eller kanske rent av ett skällsord, så mycket som jag tjatar på dem när webben inte funkar som den ska.
Skev är nämligen webbredakör. Men mest är hon skev.
söndag, november 12, 2006
Kortfilm
Jag hoppas fasen ni inte missade kortfilmsmaratonet på SVT igår, lördag. Det var riktigt grymt och jag har fått en ny idol: Klara Swantesson.
Hon har gjort en fullträffsfilm: Tillväxtsjukan.
SE!
Hon har gjort en fullträffsfilm: Tillväxtsjukan.
SE!
Lördags-spioneri
I regn, rusk, blåst och andra jävligheter tog jag mig igår till Armémuseet för att bli smart på spioneri. Mötte upp några vapendragare och intog museet. Så jäkla värt det. Nu längtar jag efter att dricka dry martini, vara karismatisk, spela kort, ha en penna med en kamera i och vara svag för kvinnor.
Har ni inte varit på utställningen "Spioner" på Armémusset, så är det helt klart värt ett besök.
Efteråt avnjöt vi "fett på vitt bröd", a.k.a pizza på halvtaskiga haket Gulli's pizzeria på Söder.
Skitrevlig personal och bra för tomma plånkisar.
Jag är luspank och har precis börjat pengaletandet i lägenheten. Ni vet när man börjar gräva i gamla väskor efter enkronor och stoppar ner handen i otrevliga smulspringor i fotöljer och soffor. Lyckades komma över några mynt, så nu har jag köpt 4 kg mjöl ... eeeee... kändes smart på något sätt...
Måste ha bröd ... i går käkade jag nämligen kanelbullar till frukost och gick därför runt med en skvalpande kanelbulls-pizza-deg i magen hela dagen igår.
Har satt ner två enkronor i en kruka med jord nu och hoppas på att min förmögenhet ska växa till oanade höjder. Om tio dagar ska jag skörda.
På något skevt sätt gillar jag i och för sig pankkänslan ... att vända på varenda krona, äta ris och soya, gå på gratismuseer, skänka pengar till uteliggare (känner sig extra snäll då, värsta egoprylen) och fika hemma - med hembakade bullar - i stället för på stan. Okej, det är bara kul en liten, liten stund, för få saker går ju upp mot att vid löning känna sig nyrik, käka ute, bjuda på öl på Carmen, unna sig de finaste oliverna och - sist men inte minst - brutalt och hänsynslöst inta H&M och Topshop och länsa ställena. Endast för att man är så-jävla-värd-det.
För er som vill skänka en slant till en skev fan, till förmån för lite kaffe, Carmen-häng, Debaser-besök och nya serieteckningspennor kan höra av sig.
Tack på förhand.
Dagen då svenskarna fick IG i matte
Igår drabbades jag av akut surhet. Och var tvungen att peka finger till alla city-jeepar.
Skulle i godan ro ta tunnelbanan in till stan när Metro kastade bajs i mitt ansikte.
Eller var det regeringen som gjorde det? Eller var det alla bilister som gjorde det?
Jag snackar tränselskatten. Skitbra att den ska införas ... men idotiskt att pengarna ska gå till vägar! Trodde att mänskligheten hade kommit längre i sitt miljötänk än så, särskilt med tanke på att vi bomarderas av rapporter om att det är fasen kört. Totalt. Jävla. Kört.
Vem gör något?
Kändisar går ut med att säga att de är såååå miljövänliga eftersom de har slutat använda hårspray och pantar burkar.
Come on!
Igår var dagen då svenska folket fick 1+1 att bli NOLL.
Trängselskatt införs för att din och min miljö ska bli bättre och att färre barn som föds ska få ADHD och andra sjuksomar, på grund av avgasförgiftning.
Men vad händer? Jo, pengarna som kommer från trängselskatten, ska inte gå till att fler ska åka kollektivt a.k.a bli MER miljövänligare. Nä, istället ska pengarna gå till ... vägar.
Men medan den bekväma överklassen skrockar att "Åh! Vad skönt med trängselskatt: bättre, nya vägar och färre bilar, vilket gör att jag och min mastodont-miljöförströrande city-jeep kan åka fritt på vägarna. Halleluleja!", gråter de som tagit sitt miljöansvar och tar braiga - men skitiga - tunnelbanan.
Vad fan har hänt?
Medan jag åker tunnelbana och oroar mig för att marken jag står på ska ge vika av sjukdom, att mina eventuella barn ska födas med ADHD-chock och att tunnelbanan ska bli sämre och dyrare på grund av pengabrist, ja, då åks bil och taxi fram och tillbaka med en hejdundrandes fart – för det är ju så bekvämt.
Jag pekar finger åt alla som tar cityjeepen ner till 7 eleven på hörnet för att köpa en liter mjölk.
Nä, förresten ... jag pekar finger åt alla dem som överhuvudtaget tar bil och taxi av bekvämliga skäl, när det finns ett miljövänligare sätt att färdas på. Jag pekar finger till de som av bekvämliga skäl inte källsorterar.
Och det finns ett ord för dessa människor.
Egoister.
Främst pekar jag finger till de som slutat läsa denna text efter andra meningen för att de uppfattar mig som präktig, rabiat och som en hippie, eller som lämnar rummet när jag börjar prata om miljö och hellre håller för öronen med ett la-la-la-bingo!
I dag är jag skevsur. Jag är rabiat, jag är hippie om ni så vill ... men jag kastar i alla fall inte skit på era framtida ADHD-barn och jag kväver er inte med min cityjeep.
Tack för mig.
//sur skev
Skulle i godan ro ta tunnelbanan in till stan när Metro kastade bajs i mitt ansikte.
Eller var det regeringen som gjorde det? Eller var det alla bilister som gjorde det?
Jag snackar tränselskatten. Skitbra att den ska införas ... men idotiskt att pengarna ska gå till vägar! Trodde att mänskligheten hade kommit längre i sitt miljötänk än så, särskilt med tanke på att vi bomarderas av rapporter om att det är fasen kört. Totalt. Jävla. Kört.
Vem gör något?
Kändisar går ut med att säga att de är såååå miljövänliga eftersom de har slutat använda hårspray och pantar burkar.
Come on!
Igår var dagen då svenska folket fick 1+1 att bli NOLL.
Trängselskatt införs för att din och min miljö ska bli bättre och att färre barn som föds ska få ADHD och andra sjuksomar, på grund av avgasförgiftning.
Men vad händer? Jo, pengarna som kommer från trängselskatten, ska inte gå till att fler ska åka kollektivt a.k.a bli MER miljövänligare. Nä, istället ska pengarna gå till ... vägar.
Men medan den bekväma överklassen skrockar att "Åh! Vad skönt med trängselskatt: bättre, nya vägar och färre bilar, vilket gör att jag och min mastodont-miljöförströrande city-jeep kan åka fritt på vägarna. Halleluleja!", gråter de som tagit sitt miljöansvar och tar braiga - men skitiga - tunnelbanan.
Vad fan har hänt?
Medan jag åker tunnelbana och oroar mig för att marken jag står på ska ge vika av sjukdom, att mina eventuella barn ska födas med ADHD-chock och att tunnelbanan ska bli sämre och dyrare på grund av pengabrist, ja, då åks bil och taxi fram och tillbaka med en hejdundrandes fart – för det är ju så bekvämt.
Jag pekar finger åt alla som tar cityjeepen ner till 7 eleven på hörnet för att köpa en liter mjölk.
Nä, förresten ... jag pekar finger åt alla dem som överhuvudtaget tar bil och taxi av bekvämliga skäl, när det finns ett miljövänligare sätt att färdas på. Jag pekar finger till de som av bekvämliga skäl inte källsorterar.
Och det finns ett ord för dessa människor.
Egoister.
Främst pekar jag finger till de som slutat läsa denna text efter andra meningen för att de uppfattar mig som präktig, rabiat och som en hippie, eller som lämnar rummet när jag börjar prata om miljö och hellre håller för öronen med ett la-la-la-bingo!
I dag är jag skevsur. Jag är rabiat, jag är hippie om ni så vill ... men jag kastar i alla fall inte skit på era framtida ADHD-barn och jag kväver er inte med min cityjeep.
Tack för mig.
//sur skev
fredag, november 10, 2006
Discobowling Trollhättan
Jag har en kollega.
Hon ska åka till Trollhättan i helgen ... för att spela discobowling!?
Jag fattar inte riktigt hypen med just Trollhättans discobowling, men av min kollegas upphetsning att döma så är Trollhättans discobowlingklubb värd dagens tribute ...
Grattis ... !?
Hon ska åka till Trollhättan i helgen ... för att spela discobowling!?
Jag fattar inte riktigt hypen med just Trollhättans discobowling, men av min kollegas upphetsning att döma så är Trollhättans discobowlingklubb värd dagens tribute ...
Grattis ... !?
torsdag, november 09, 2006
Jul.
Glöm Carola och Peter Jöback.
Bara för i år. Okej.
Se det som en samhällstjänst. Bojkotta, i alla fall för min skull.
Pleace. Jag klarar inte mer "Carola i Betlehem-whale-Jesus bor i min sångröst.
Inget ont om Jesus. Han är ju skitsschyst. Räddar människor och går på vatten och sådär. Asgrymt.
Men tänk när världen var vacker. Förr. Carola var fortfarande en främling och Peter kunde dansa, och de där rådjursögonen och präktigheter fortfarande var något mystiskt och charmig.
Vad hände?
Carolas Runar började skjuta rådjur från fönstret och guldet blev till sand.
Nä, skit i det där...
Kolla in det här i stället:
Bara för i år. Okej.
Se det som en samhällstjänst. Bojkotta, i alla fall för min skull.
Pleace. Jag klarar inte mer "Carola i Betlehem-whale-Jesus bor i min sångröst.
Inget ont om Jesus. Han är ju skitsschyst. Räddar människor och går på vatten och sådär. Asgrymt.
Men tänk när världen var vacker. Förr. Carola var fortfarande en främling och Peter kunde dansa, och de där rådjursögonen och präktigheter fortfarande var något mystiskt och charmig.
Vad hände?
Carolas Runar började skjuta rådjur från fönstret och guldet blev till sand.
Nä, skit i det där...
Kolla in det här i stället:
Skev demokrati
Alltså jag har hört en så jäkla sjuk grej ...
Om ett land ganska långt bort ...
De ska ha val snart och det råder kaos:
Och jag som tyckte att JAG var skev.
No more, det är något som har tagit min plats.
Om ett land ganska långt bort ...
De ska ha val snart och det råder kaos:
- Mörkhyade människor tror att de blir lurade i valet och de får olika besked om vilket datum valet är så att de kanske missar det ... Lite väl taskigt, eller hur.
- Eftersom man inte behöver id-kort när man röstar, utan endast behöver vara registerad, finns det inte särskilt stor koll VEM som röstar ... det finns till och med döda personer som är registerade ....
- ... Vilket ledde till att det i förra valet var ett flertal av dessa döda människor som röstade ... Creapy ... eller hur!
- De två olika partienrna förföljer varandra med videokamera för att kunna sätta dit varandra om någon råkar göra lite fel ... Och jag som trodde att Big Brother-grejen var ute ...
- De använder sig av olika röstmaskiner i varje val, så ingen fattar hur de fungerar, än mindre hur man lyckas rösta på det partiet man stödjer ...
- De kallas sig världens bästa demokrati, men ett mer komplicerat sätt att rösta på och mer indirekt sätt att föra demokrati får man leta efter.
Och jag som tyckte att JAG var skev.
No more, det är något som har tagit min plats.
onsdag, november 08, 2006
tisdag, november 07, 2006
Mtv-galan
Okej då. efter många påtryckningar per kommentarer, telefonsamtal och sms så måste jag väl outa lite vad som hände där i Danskland i torsdags.
Jag kom dit, ropade efter Anna Pihl. Hon svarade inte.
Vad fan, tänkte jag, eftersom jag endast tittar på serien för att det är så kul att säga namnet på den. Och så är man sitt i smeten (gröten) och så hittar jag inte fanskapet. Hon var säkert i full gång att hångla upp sin kollega i brygga ... danskar ....
I alla fall.
Jag var där med min eminenta kontorskompis Caisa. Jag fick backstagepass och vårt jobb var att bevaka, kolla in och skvallra. Vår nya reporter Erika försökte även få mig att bevaka Justins mun genom att attackhångla med honom, men eftersom jag kilar stadigt, så tackade jag snällt, artigt och taktfullt nej. Tyvärr inte till Justin, utan till Erikas uppdrag.
Jag och Caisa checkade in på världens mysigaste hotell, Opera, och sen ville vi testa på lite action så vi gick till en dansk-kinesisk restaruang och fattade ingenting. Vet inte riktigt vad det var i maten, men sen fick Caisa för sig att hon ville klippa sig danskt, så vi gick till en frisör.
Det där med rödlätta och sån skit, det var sooo last year ... Caisa kom ut och såg ut som Beyonce.
Off till stället, Bella Center. Käkade kopiösa mängder snittar, drack drinkar och försökte se något, men misslyckades ... jag hade en extremt krävande indielugg och såg därför bara med mitt vänstra öga, som jag dessutom har sämst syn med.
Det hade han tänkt ut, Gudsgubben, när han skapade indieluggen ... för det var väl han som gjorde det. Det måste det vara. Är det någon som är indie, så är det gud ... hmmm det där måste jag någ skriva mer om någon dag.
Nå väl. back to the story.
Eftersom jag var så indipendent så kom jag inte in någonstans i arenan med mitt orange backsatgepass.
jag vet inte vad jag hade gjort för ont, men de släppte in röda, gröna, lila, violetta, snorgröna, bajsbruna, dassgrå, lite-halv-grå, svart-som-blivit-solblekt. ALLT! Utom just orange. Med ett öga, värmländsk engelska med en touch av öl så lyckade jag i alla fall övertyga en vakt om min viktighet och kom in backstage ... om nu backstage är en mörk plats, med lite strappor och utan folk.
Drog ut och sökte upp Beyonce-Caisa i VIPen i stället där vi avnjöt Justin-kvällen. ja, ni kanske trodde att det var Mtv, men det är det inte längre. Det är rätt och slätt Justin ... och lite Puff daddy, lite Cassie och grejer.
Men mest Justin.
Sen gick vi på efterfest och jag tog av mig till raggsocker och dansade. Det är ett tecken på att det är riktigt bra. När jag dansade med Lennart Ekdal på tv4-festen tog jag till exempel av mig pumpsen och hängde dem på öronen. Ja, ni ser ju ... det var kul.
Såg Juliette Lewis and the licks, drack mer gratisdrinkar och snackade skevskit med Snook, en massa amerikaner, fransyskor, engelsmän och försökte lära oss danska.
Gick ganska bra. Vi fattade inte ett skit av vad vi sa.
Jag kom dit, ropade efter Anna Pihl. Hon svarade inte.
Vad fan, tänkte jag, eftersom jag endast tittar på serien för att det är så kul att säga namnet på den. Och så är man sitt i smeten (gröten) och så hittar jag inte fanskapet. Hon var säkert i full gång att hångla upp sin kollega i brygga ... danskar ....
I alla fall.
Jag var där med min eminenta kontorskompis Caisa. Jag fick backstagepass och vårt jobb var att bevaka, kolla in och skvallra. Vår nya reporter Erika försökte även få mig att bevaka Justins mun genom att attackhångla med honom, men eftersom jag kilar stadigt, så tackade jag snällt, artigt och taktfullt nej. Tyvärr inte till Justin, utan till Erikas uppdrag.
Jag och Caisa checkade in på världens mysigaste hotell, Opera, och sen ville vi testa på lite action så vi gick till en dansk-kinesisk restaruang och fattade ingenting. Vet inte riktigt vad det var i maten, men sen fick Caisa för sig att hon ville klippa sig danskt, så vi gick till en frisör.
Det där med rödlätta och sån skit, det var sooo last year ... Caisa kom ut och såg ut som Beyonce.
Off till stället, Bella Center. Käkade kopiösa mängder snittar, drack drinkar och försökte se något, men misslyckades ... jag hade en extremt krävande indielugg och såg därför bara med mitt vänstra öga, som jag dessutom har sämst syn med.
Det hade han tänkt ut, Gudsgubben, när han skapade indieluggen ... för det var väl han som gjorde det. Det måste det vara. Är det någon som är indie, så är det gud ... hmmm det där måste jag någ skriva mer om någon dag.
Nå väl. back to the story.
Eftersom jag var så indipendent så kom jag inte in någonstans i arenan med mitt orange backsatgepass.
jag vet inte vad jag hade gjort för ont, men de släppte in röda, gröna, lila, violetta, snorgröna, bajsbruna, dassgrå, lite-halv-grå, svart-som-blivit-solblekt. ALLT! Utom just orange. Med ett öga, värmländsk engelska med en touch av öl så lyckade jag i alla fall övertyga en vakt om min viktighet och kom in backstage ... om nu backstage är en mörk plats, med lite strappor och utan folk.
Drog ut och sökte upp Beyonce-Caisa i VIPen i stället där vi avnjöt Justin-kvällen. ja, ni kanske trodde att det var Mtv, men det är det inte längre. Det är rätt och slätt Justin ... och lite Puff daddy, lite Cassie och grejer.
Men mest Justin.
Sen gick vi på efterfest och jag tog av mig till raggsocker och dansade. Det är ett tecken på att det är riktigt bra. När jag dansade med Lennart Ekdal på tv4-festen tog jag till exempel av mig pumpsen och hängde dem på öronen. Ja, ni ser ju ... det var kul.
Såg Juliette Lewis and the licks, drack mer gratisdrinkar och snackade skevskit med Snook, en massa amerikaner, fransyskor, engelsmän och försökte lära oss danska.
Gick ganska bra. Vi fattade inte ett skit av vad vi sa.
måndag, november 06, 2006
Syjunta
I går var jag på världens trevligaste syjunta.
Vi åt en kanellängd, drack kaffe på fat och småpratade om världen, miljön, femisnismen och avslutade med lite slentrianbajsdiskussion runt kvällskvisten.
Jag lärde mig virka.
Eller jag trodde det i alla fall ...
När jag sedan kolla upp från mina tankar och allt prat och såg vad jag hade virkat så var det inte alls den där fantastiska grytlappen jag sett framför mig...
Nä, i min hand, mellan virknålen och verkligheten låg den.
En värmade hållare till Enrique Iglesias forna (?) mousche.
Nu ska jag inte komma här som en vetallt och undervärdera min fina mouschhållare. Vad fan. Mouschar har väl också känslor och kanske var det sin kära mousche som Enrique sjöng om i låten "Hero". Vem vet vad mouschen hade räddat honom i från.
Modellkarriär? Att drunkna (den kanske innehåller frigolit och jobbar extra som boj)? Eller varför inte hon Kornikova, koskenkorva ... ja, hon tennistjejen... Det kanske var mouschen som rent av raggade upp henne.
Nåväl ... om det är någon som har en mousche som fryser nu när det börjar bli kallt, så har jag en som du kan få.
Den är mintgrön och ser ganska taskig ut. Men den är varm. Först till kvarn är det som gäller. Enrique skulle ha fått den, men jag har inte hans nummer.
Vi åt en kanellängd, drack kaffe på fat och småpratade om världen, miljön, femisnismen och avslutade med lite slentrianbajsdiskussion runt kvällskvisten.
Jag lärde mig virka.
Eller jag trodde det i alla fall ...
När jag sedan kolla upp från mina tankar och allt prat och såg vad jag hade virkat så var det inte alls den där fantastiska grytlappen jag sett framför mig...
Nä, i min hand, mellan virknålen och verkligheten låg den.
En värmade hållare till Enrique Iglesias forna (?) mousche.
Nu ska jag inte komma här som en vetallt och undervärdera min fina mouschhållare. Vad fan. Mouschar har väl också känslor och kanske var det sin kära mousche som Enrique sjöng om i låten "Hero". Vem vet vad mouschen hade räddat honom i från.
Modellkarriär? Att drunkna (den kanske innehåller frigolit och jobbar extra som boj)? Eller varför inte hon Kornikova, koskenkorva ... ja, hon tennistjejen... Det kanske var mouschen som rent av raggade upp henne.
Nåväl ... om det är någon som har en mousche som fryser nu när det börjar bli kallt, så har jag en som du kan få.
Den är mintgrön och ser ganska taskig ut. Men den är varm. Först till kvarn är det som gäller. Enrique skulle ha fått den, men jag har inte hans nummer.
lördag, november 04, 2006
Danska
- Jag var i Danmark i tordags ... fattade inte ett skit av vad de sa ... särskilt inte när jag besökte den där kinesrestaruangen.
- Vaddå då?
- Alltså Dansk-kinesiska är inte direkt min favoritdialekt.
- Testa att dricka dig full.
- ?
- Jag kan inte ett ord danska, men när jag blir full kan jag prata det flytande.
- Smart.
- Vaddå då?
- Alltså Dansk-kinesiska är inte direkt min favoritdialekt.
- Testa att dricka dig full.
- ?
- Jag kan inte ett ord danska, men när jag blir full kan jag prata det flytande.
- Smart.
Danskarna har förstått
Danskar må vara främlingsfientliga, rödlätta, hjulbenta och prata helt och hållet obegripligt, men en sak hade fanimej förstått.
Mustacher.
Var på MTV-galan i Köpenhamn och hela barpersonlen hade smyckats ut med en varsin lösmustach av varianten svart, pryldlig Clark Gable-musche.
Försökte ta kort, men det var visst förbjudet och jag hade liksom inte lust att spendera ett dygn i ett Danskt häkte på grund av ofredande av mustachbärare ...
Jag skäms. Det hade ju helt klart varit värt det, eller hur?
Mustacher.
Var på MTV-galan i Köpenhamn och hela barpersonlen hade smyckats ut med en varsin lösmustach av varianten svart, pryldlig Clark Gable-musche.
Försökte ta kort, men det var visst förbjudet och jag hade liksom inte lust att spendera ett dygn i ett Danskt häkte på grund av ofredande av mustachbärare ...
Jag skäms. Det hade ju helt klart varit värt det, eller hur?
tisdag, oktober 31, 2006
Skev och de andra rövarna
Blev nyss intervjuad av studenttidningen SODA eftersom jag är en pensionerad student (a.k.a har jobb efter längre tids studerande) och de ville veta en massa om mig, och jag kände mig för en sekund eller två hemskt intressant.
Jag sa en massa konstiga saker, nämde skägg ungefär 5-6 gånger, att jag hade gett en stegräknare till Kristoffer i Melody Club och kan även ha sagt något om att jag har ett disco i huvudet.
Nu känns det som att jag borde skicka ett utdrag från min husläkare (om jag hade en) där det står att jag är fullt frisk och ett studieutdrag (jag HAR faktiskt pluggat, jag ÄR akademiskt utbildad, okej. Det bara märkt inte särskilt ofta.).
Okej, så för att rädda mitt eget skägg, så ska jag bevisa att det inte bara jag som är skev och har ett enormt Docklands i mityt huvud: Habermas, Nietzsche och de andra rövarna var också skeva. Kolla bara på Habermas näsa .. är inte den skev om nått? För att inte tala om håret.
Och för att visa på likheten mellan mig och Nietzsche-boy:
Varsågoda: Dagens mustasch!
Jag sa en massa konstiga saker, nämde skägg ungefär 5-6 gånger, att jag hade gett en stegräknare till Kristoffer i Melody Club och kan även ha sagt något om att jag har ett disco i huvudet.
Nu känns det som att jag borde skicka ett utdrag från min husläkare (om jag hade en) där det står att jag är fullt frisk och ett studieutdrag (jag HAR faktiskt pluggat, jag ÄR akademiskt utbildad, okej. Det bara märkt inte särskilt ofta.).
Okej, så för att rädda mitt eget skägg, så ska jag bevisa att det inte bara jag som är skev och har ett enormt Docklands i mityt huvud: Habermas, Nietzsche och de andra rövarna var också skeva. Kolla bara på Habermas näsa .. är inte den skev om nått? För att inte tala om håret.
Och för att visa på likheten mellan mig och Nietzsche-boy:
Varsågoda: Dagens mustasch!
lördag, oktober 28, 2006
torsdag, oktober 26, 2006
Skäggintervju med skev
Emma Sundh, du har skickat ut mail där du satt skägg på flera personer på redaktionen idag. Har du verkligen så lite att göra, undrar jag i egenskap av din chef?
- Nej, jag gjorde det faktiskt på lunchen. Och nu har jag jobbat över. Det är julkänslorna som faller på. Vissa gör julpysssel, jag sätter skägg på människor.
Du är så kreativ!
- Äsch då...
Varför fick vår skönhetsreporter Lisen just Paggans skägg?
- Det ligger i tiden.
Vilket är drömskägget?
- Bengt Magnussons tredagas-stubb. Det är pondus. Andres Lokkos omtalade skägg är inte heller fel. Sedan finns ju "skäggleken".
Va?
- Du säger ett namn på en person med skägg, sedan måste nästa komma på en på sista bokstaven. Med skägg. Det är jättesvårt, jag satt en hel helg en gång...
Källa: Ebbas blogg
tisdag, oktober 24, 2006
Skev i skägg
Om man är en aningens salongsberusad, sluddrar och har en grövre variant av talfel, så kan den här herrens namn tas för den här damens blogg + lite hårväxt.
Dagen då Chevy Chase blev Skev i skägg ...
Dagen då Chevy Chase blev Skev i skägg ...
måndag, oktober 23, 2006
Nytt liv: Skev 2.0
I dag har jag börjat ett nytt liv. Det heter Skev 2.0 och innebär följande:
Jag ska:
- Dricka mer öl. Öl är bra för håret har jag hört. Alltså ha ölen i håret, men det är ju ett förbannat slöseri att ha skiten i håret, när Gud skapade oss med ett hål mitt i anletet. Hål i huvudet får man bara om man har en fetisch för rysk roulette, världskrig eller USA. Först då får man dricka öl med håret.
- Bli skevare. Det går alltid att ta ett steg närmare avgrunden av galenskap. Jag är på god väg, men inte alls ens nära.
- Lyssna mer på radio. Det är bra ... man blir smart. Om jag har tur kan jag få gå i Gunvald-trench coat, se svår ut, åka till Tyskland, utreda Stasi-dokument och jobba på P1:s radiodokumentärsavdelning. Fast det går nog inte ... jag har redan bränt mina seriösa broar genom att ha den här bloggen, dansa iklädd cawbojsarkläder i en reklam för en mycket känd svensk bank som precis har bytt namn och skevsnackat sönder några procentenheter av Sveriges befolkning + djur. Så jag håller mig til at lyssna, då kan man bli intellektuell om man har tur ...
- Börja träna. Dagen kom, den som jag har väntat på i 23 år nu .. den som får mig att masa/släpa/krypa (alltså på något sätt ta mig) till någon form av träningslokal. Denna gång en välkänd sådan, SATS. Jag var rädd. Alla var blonda och hade rövar fasta som granny smiths-äpplen. Och tänk så konstigt... de var bruna som skit ... inte rövarna allstå .. eller det var dom säkert också, men det såg ju inte jag eftersom de hade brallor på sig. Men jag snackar alltså ansiktsfärg.
Ja, det var i alla fall skrämmande, all den där bruna färgen. Det var så skrämmade att jag var tvungen att bestämma mig för att gå dit på studiebesök två gånger i veckan i ett års tid. Studiebesöket skulle kosta över 5 000 kronor. Och jag får säkert bajs i ansiktet på köpet. Jag är rädd.
- Äta mer oliver. Äntligen! Varför har jag inte tvingat mig själv att göra detta tidigare. Så dumt, så dumt, så dumt.
Jag ska:
- Dricka mer öl. Öl är bra för håret har jag hört. Alltså ha ölen i håret, men det är ju ett förbannat slöseri att ha skiten i håret, när Gud skapade oss med ett hål mitt i anletet. Hål i huvudet får man bara om man har en fetisch för rysk roulette, världskrig eller USA. Först då får man dricka öl med håret.
- Bli skevare. Det går alltid att ta ett steg närmare avgrunden av galenskap. Jag är på god väg, men inte alls ens nära.
- Lyssna mer på radio. Det är bra ... man blir smart. Om jag har tur kan jag få gå i Gunvald-trench coat, se svår ut, åka till Tyskland, utreda Stasi-dokument och jobba på P1:s radiodokumentärsavdelning. Fast det går nog inte ... jag har redan bränt mina seriösa broar genom att ha den här bloggen, dansa iklädd cawbojsarkläder i en reklam för en mycket känd svensk bank som precis har bytt namn och skevsnackat sönder några procentenheter av Sveriges befolkning + djur. Så jag håller mig til at lyssna, då kan man bli intellektuell om man har tur ...
- Börja träna. Dagen kom, den som jag har väntat på i 23 år nu .. den som får mig att masa/släpa/krypa (alltså på något sätt ta mig) till någon form av träningslokal. Denna gång en välkänd sådan, SATS. Jag var rädd. Alla var blonda och hade rövar fasta som granny smiths-äpplen. Och tänk så konstigt... de var bruna som skit ... inte rövarna allstå .. eller det var dom säkert också, men det såg ju inte jag eftersom de hade brallor på sig. Men jag snackar alltså ansiktsfärg.
Ja, det var i alla fall skrämmande, all den där bruna färgen. Det var så skrämmade att jag var tvungen att bestämma mig för att gå dit på studiebesök två gånger i veckan i ett års tid. Studiebesöket skulle kosta över 5 000 kronor. Och jag får säkert bajs i ansiktet på köpet. Jag är rädd.
- Äta mer oliver. Äntligen! Varför har jag inte tvingat mig själv att göra detta tidigare. Så dumt, så dumt, så dumt.
torsdag, oktober 19, 2006
onsdag, oktober 18, 2006
Serietecknare?
När får jag kalla mig auktoriserad serietecknare? Måste jag bli high-publiserad i cred-DN, hänga med Martin Kellerman, ha ett special-direktnummer till tidningen Bild&bubbla eller i alla fall åkt kundvagn med Mats Jonsson minst en gång ... och jobbat gratis med utdelning av mitt egna fanzine ...
Lina Neidestam i Seriekollektivet Polly Darton vet vad som krävs (förutom att dricka kopiösa mängder öl (det nämligen ett högst serietecknar:ianskt beteende)
– "Serietecknare" är alla som någonsin tagit till bajshumor i sista sekund. Typ. Det är den enda definitionen. Eller ja, lägg till underbetald, revanschlysten för någon gammal oförätt i högstadiet och med en liten släng av självömkande narcissism, så är yrkesrollen komplett.
Dessutom får man kalla sig serietecknare om man vill det, fast man går på csn eller är bankdirektör eller vadsomhelst.
Lina Neidestam i Seriekollektivet Polly Darton vet vad som krävs (förutom att dricka kopiösa mängder öl (det nämligen ett högst serietecknar:ianskt beteende)
– "Serietecknare" är alla som någonsin tagit till bajshumor i sista sekund. Typ. Det är den enda definitionen. Eller ja, lägg till underbetald, revanschlysten för någon gammal oförätt i högstadiet och med en liten släng av självömkande narcissism, så är yrkesrollen komplett.
Dessutom får man kalla sig serietecknare om man vill det, fast man går på csn eller är bankdirektör eller vadsomhelst.
tisdag, oktober 17, 2006
Dagens mustasch
... presenteras av sajten Fredflare.com och finns på en plånka jag vill ha. The mustache wallet. 18 dollar för en mustasch-plånka. Kanske kan göra en egen av lite tyg och någons mustasch. Frivillig, någon?
Extrem makeover
Vet inte riktigt vad som hände med min webbdesigner till storasyster. Visst, sure, hon sa att hon skulle byta jobb, men det här?
måndag, oktober 16, 2006
Anna tipsar ...
Eftersom jag, Skev, är i stort behov av en hårförändring (ni har väl inte missat min mustasch-facination?), så delar jag med mig av de olika förslag på frisyrer jag har fått av en självutnämd frisyrexpert och (faktiskt) expert på allt som ligger henne för, Anna.
Förslag 1:
Franske filosofen Michel Onfray har en kortare bob, där han låtit locka de översta partierna utåt för en "vingad" effekt. Han har färgat håret i en askgråsvart nyans med ljusare slingor på sidorna.
Frisyren är relativt lätt att fixa om du har flinka fingrar. Föna med huvudet upp-och-ner, fluffa med flytande vax som du har masserat ut i händerna före.
Förslag 2:
Den kanske just nu hetaste frisyren sitter på Orhan Pamuk, turkisk författare. Orhans frisyr var förvisso okänd för den stora massan innan han blev årets nobelpristagare i litteratur. Men nu går sveriges befolkning bärsärk för att vara först med det senaste.
Här är en typiskt manlig klippning för män i 50-årsåldern grunden. Gör sedan grå slingor, förslagsvis med hätta. Föna håret torrt utan produkter (en läggningsprodukt om du har extremt flygigt hår). Avsluta med finishspray för den rufsiga looken.
Förslag 1:
Franske filosofen Michel Onfray har en kortare bob, där han låtit locka de översta partierna utåt för en "vingad" effekt. Han har färgat håret i en askgråsvart nyans med ljusare slingor på sidorna.
Frisyren är relativt lätt att fixa om du har flinka fingrar. Föna med huvudet upp-och-ner, fluffa med flytande vax som du har masserat ut i händerna före.
Förslag 2:
Den kanske just nu hetaste frisyren sitter på Orhan Pamuk, turkisk författare. Orhans frisyr var förvisso okänd för den stora massan innan han blev årets nobelpristagare i litteratur. Men nu går sveriges befolkning bärsärk för att vara först med det senaste.
Här är en typiskt manlig klippning för män i 50-årsåldern grunden. Gör sedan grå slingor, förslagsvis med hätta. Föna håret torrt utan produkter (en läggningsprodukt om du har extremt flygigt hår). Avsluta med finishspray för den rufsiga looken.
söndag, oktober 15, 2006
Ryan Adams
Han sneglar under lugg. Dricker en öl. Ruffsar till frillen. Tänder en cigg som han sedan placerar längst upp på gitarrhalsen för att dra av ett riff. Snackar lite shity som några mysterium som jag själv aldrigt riktigt fattar, men tycker är vackra. Ändå.
Det är Ryan.
Men det var fan inte Ryan som stod på Berns scen i fredags. Det var fan inte han. Okej att det är rökförbud, men en konsert med ETT mellansnack, med en deprimerad weirdosnacks-himself? Nä, det är fan inte okej.
- Summer of 69, var det någon jävel som skrek. Som vanligt.
Och det var då det enda mellansnacket kom. En utskällning. Sen blev Ryan sur och drog av scen.
Folk buade, för att sedan inse att att deras 300 kronor som de lagt på konserten hade bränts efter hutlöst få låtar.
Publiken jublar.
Ryan kommer tillbaka, men är uppenbart skitsur.
Han skitsurar sig igenom hela konserten och det känns lite som att han spelar sönder sina gamla låtar, riffar igenom ett annas så underbart parti - bara för att jävlas.
Och det älskar jag honom för.
Lite då ...
Ja, okej då. Jag gillar väl Debaser Medis lite då.
Mest för att jag fick sitta i ett mörker och kolla på gamla indiepop-musikvideos och dricka öl ... och kanske för att jag fick dansa till Popsicle, Broder Daniels Luke Skywalker och gamla Bad cash-låtar som minner om sweet ösregn på Hulsfred någon gång i början av 2000-talet.
... sen var det ju inte helt apschabrak-dåligt att få inhandla skivan "Svensk indie 1988-2006" till priset av ynka 150 bagare.
Jag inser väl kanske också att jag inte kan sura mig till att hela Slussen-ombyggnaden ställs in och att regular-Debasers mörka grotta därmed består ... varken Stockholms stad eller stadsbyggnadsnämnden har nämligen hört av sig.
Så okej. Jag är inte övertygad, men kanske lite charmad. Lite.
Mest för att jag fick sitta i ett mörker och kolla på gamla indiepop-musikvideos och dricka öl ... och kanske för att jag fick dansa till Popsicle, Broder Daniels Luke Skywalker och gamla Bad cash-låtar som minner om sweet ösregn på Hulsfred någon gång i början av 2000-talet.
... sen var det ju inte helt apschabrak-dåligt att få inhandla skivan "Svensk indie 1988-2006" till priset av ynka 150 bagare.
Jag inser väl kanske också att jag inte kan sura mig till att hela Slussen-ombyggnaden ställs in och att regular-Debasers mörka grotta därmed består ... varken Stockholms stad eller stadsbyggnadsnämnden har nämligen hört av sig.
Så okej. Jag är inte övertygad, men kanske lite charmad. Lite.
fredag, oktober 13, 2006
I kväll ...
... ska jag gå på Ryan Adams på Berns ...
... och eventuellt klippa av mig håret. Har hört att Ryan har den effekten på folk.
torsdag, oktober 12, 2006
onsdag, oktober 11, 2006
I dag ska jag hylla mig själv.
... För det gör visst andra, så varför inte anordna en tribute till sig själv. Hurra! Hurra!
PS. Jantelagen är död. Jag lever.
PS. Jantelagen är död. Jag lever.
tisdag, oktober 10, 2006
Melody Club
I dag har jag gett en stegräknare till Kristoffer i Melody Club.
... Han stampar ju så mycket på scen ...
Tror att han blev glad.
... Han stampar ju så mycket på scen ...
Tror att han blev glad.
lördag, oktober 07, 2006
fredag, oktober 06, 2006
Mustasch
Som ni säkert sett så har jag utvecklat en besatthet av mustascher.
Detta var helt oplanerat, till skillnad från mina andra besattheter – så som bak, skevhet och mitt samlande av oanvändbara, finska fraser – som är kusligt planerade in i minsta jävla detalj.
Mustaschhobbyn är dock framlockad av en högrest man vid namn Dr. Gabbe. Han förstod redan tidigt att det är med hårväxt troligen var något som skulle fascinera mig till den milda grad att jag kanske skulle överväga att försöka odla fram någon form av tangorabatt på min egna kala hy... så vad göra.
I ren desperation for han land och rike runt inför min födelsedag den 4: februari i jakt efter det Perfekta Lösskäggen. Trumpen och tomhänt kom han till festen med tommahänder, så när som på ett paket te och konfekt från Harrods i London.
Men. Han gav inte upp. Nädå.
Jag vet inte om han ryckte mustascher från sina patienter, om han tog ett friår eller muta sig till det, men för några veckor sedan fick jag de håriga sakerna i min hand. Ett mustasch-kit!
Nu ser jag mig själv – som Dr. Gabbe troligen förutspådde som den högutbildade man han är – surfandes inne på Svenska mustaschklubbens hemsida och förundras, beundra och begrunda ...
Bort med Neil Young. Bort med Rufus Wainwright. Bort med Architecture in Helsinki.
Mina nya idoler är mustaschkillarna!
... som en fortsättning på Mustaschtemat anordnar jag nu en tävlig!
Skicka in en bild på din mustasch och du kanske blir belönad med ett lösskägg!
Skicka din mustasch hit
torsdag, oktober 05, 2006
fredag, september 29, 2006
Världen är skev-förgiftad
Telefonsamtal 1
Syster: Du, kan du ta reda på om man kan bada i Pommac ...
Jag: Vaddå?
Syster: Ja, om det är skadligt för kroppen ... Jga måste ha svar senast i morgon.
Telefonsamtal 2:
Jag: Hej! Hur är läget?
David: Jo, det är bara bra..
Jag: Vad gör du?
David: Jag gör Coca-cola-marinad och det är lite kristigt för jag har bara en apelsin...
Syster: Du, kan du ta reda på om man kan bada i Pommac ...
Jag: Vaddå?
Syster: Ja, om det är skadligt för kroppen ... Jga måste ha svar senast i morgon.
Telefonsamtal 2:
Jag: Hej! Hur är läget?
David: Jo, det är bara bra..
Jag: Vad gör du?
David: Jag gör Coca-cola-marinad och det är lite kristigt för jag har bara en apelsin...
torsdag, september 28, 2006
Jag tar det piano
Ska lämna tre-sidigt reportage innan lunch.
Det är inte helt okej.
Har laddat upp med en liter kaffe och pepp-Belle and Sebastian i öronen!
Skriver så att tangentbordet ryker. Mina fingrar flyger fram, knogarna vitnar och jag låtsas att jag spelar piano. Alfabetet byts ut mot svarta och vita tangenter, redaktionen är mina åhörare och jag har precis blivit konsertpianist.
Kanske är jag han som hittades för några år sedan och inte visste vem han var... som var polack ... kanske är jag just han ... eller kanske är jag ett litet underbarn från Kina eller Japan som växte upp med sovrummet i en flygeln av märket Steinberg.
Kanske. Eller kanske är jag skev.
Jag tar det piano.
Det är inte helt okej.
Har laddat upp med en liter kaffe och pepp-Belle and Sebastian i öronen!
Skriver så att tangentbordet ryker. Mina fingrar flyger fram, knogarna vitnar och jag låtsas att jag spelar piano. Alfabetet byts ut mot svarta och vita tangenter, redaktionen är mina åhörare och jag har precis blivit konsertpianist.
Kanske är jag han som hittades för några år sedan och inte visste vem han var... som var polack ... kanske är jag just han ... eller kanske är jag ett litet underbarn från Kina eller Japan som växte upp med sovrummet i en flygeln av märket Steinberg.
Kanske. Eller kanske är jag skev.
Jag tar det piano.
tisdag, september 26, 2006
Deportees
Intervjuade Deportees i dag.
Jag ville prata om bajs.
Det ville inte de.
Tyckte att det hade varit intressant ... för det var precis vad som diskuterades när de blev intervjuade av Djungeltrumman:
Hur stor valör på en sedel det måste vara för att du ska plocka upp den ur en fullskitad Baja-Maja.
Så vi snackade om Horace Engdahl i stället.
söndag, september 24, 2006
Exil inställd.
Enligt Linnea så behöver jag inte gå i exil ... Det behöver jag visst bara göra om jag är med i Herbal essence-reklamen.
Åh! Reklamen är helt fantastiskt. Skev.
Hur tänkte dom då? Hmm... Vi kör på att ha några långhåriga kvinnskor som slänger med sitt hår. I en kyrka. Och sjunger I've got the urge! För att sedan bli attack-uppbackade av någon sorts manskör.
Exakt. Hur. Tänkte. Dom .Då.?
Kan det bli mer fantastisk?
Att vara med i Herbal essence-reklamen är helt klart nästa steg i projektet "seriositetens självmord" som jag just nu bedriver ...
Åh! Reklamen är helt fantastiskt. Skev.
Hur tänkte dom då? Hmm... Vi kör på att ha några långhåriga kvinnskor som slänger med sitt hår. I en kyrka. Och sjunger I've got the urge! För att sedan bli attack-uppbackade av någon sorts manskör.
Exakt. Hur. Tänkte. Dom .Då.?
Kan det bli mer fantastisk?
Att vara med i Herbal essence-reklamen är helt klart nästa steg i projektet "seriositetens självmord" som jag just nu bedriver ...
fredag, september 22, 2006
Ett liv i exil
Smygreklam för Sveriges mest kända bloggare?
Nä. Min framtid.
Om Jocke Berg i Kent sålde sin själv till ett boule-lag, så har jag definitivt sålt mitt liv till svenska folket.
Ja, jag har gjort det igen. Min integritet har än en gång lyst med sin frånvaro och ja, min självdistans kommer att ta mig till helvetet. Jag måste gå i exil.
Varsågoda.
Nä. Min framtid.
Om Jocke Berg i Kent sålde sin själv till ett boule-lag, så har jag definitivt sålt mitt liv till svenska folket.
Ja, jag har gjort det igen. Min integritet har än en gång lyst med sin frånvaro och ja, min självdistans kommer att ta mig till helvetet. Jag måste gå i exil.
Varsågoda.
torsdag, september 21, 2006
Lennart Ekdahl
Igår var jag på TV-4-fest på Cirkus.
Dansade med Lennart Ekdahl.
– Lennart ... vi måste dansa nu.
– Varför då?
– Vi måste värma upp ... I FALL de spelar Jackson Five efteråt.
– Okej.
Dansade med Lennart Ekdahl.
– Lennart ... vi måste dansa nu.
– Varför då?
– Vi måste värma upp ... I FALL de spelar Jackson Five efteråt.
– Okej.
onsdag, september 20, 2006
Dagens råaste skratt
Kille 1: Jag fick mig ett ligg i går och i dag skickade hon mig ett SMS.
Kille 2: Och?!
Kille 1: Hon skrev "du har glömt sex enkronor på nattduksbordet", jag svarade bara "ok"...
Kille 2: Hon vill nog träffa dig igen.
Kille 1: Jag trodde det också för en stund senare så kom det ett sms där det stod "Förresten det var bra sex vi hade". Då svarade jag "det var värt varenda öre". Hon skrev inget mer sen...
Källa tjuvlyssnat
Kille 2: Och?!
Kille 1: Hon skrev "du har glömt sex enkronor på nattduksbordet", jag svarade bara "ok"...
Kille 2: Hon vill nog träffa dig igen.
Kille 1: Jag trodde det också för en stund senare så kom det ett sms där det stod "Förresten det var bra sex vi hade". Då svarade jag "det var värt varenda öre". Hon skrev inget mer sen...
Källa tjuvlyssnat
tisdag, september 19, 2006
måndag, september 18, 2006
Kabel-tv
Det finns något som är exotiskt i mitt liv.
Kabel-tv.
Ni kanske trodde att bostadsfrågan var en krisande punkt, men så är inte fallet. Jag har disikerat mitt eget liv och har insett att det här med en trygg, fast bostad inte är det som är det mest paniksamlande i min vardag. Äh! Lite miljöombyte förnöjer. Typ.
Nä, det är något annat som grämer mig ... Kabel-tv:n.
När jag slussas runt från andrahandskontrakt till andrahandskontrakt blir mitt tv-tittande något sporadiskt. Först så övertygar jag mig om att jag inte kan klara mig utan kabel-tv:n... lurar mig att kolla på alla smaskiga, underbara program. Följa dem slaviskt och springa hem för att inte missa en enda minut.
Sen flyttar jag.
Och har helt plötsligt försatts till ett ensidigt tv-tittande av formen SVT-Tv4-tv, med ett hullerombuller av basröster, Ernst Kirschsteiger och han-med-axlarna-Kristoffer på Kobra.
Även om jag gillar både basröster, Ernst och axel-killen, så blir jag ledsen, gråter en skvätt och drömmer mig bort till Desperate housewifes, Simpsons ... ja, jag kan nästan sakna tv 3:s nyheter och kanske Adam Alsing som är kablens egna förpestelse ...
Där simmar jag runt i drömmar dränka av skräpkulturens gyttjebad som jag älskar så mycket.
Mer gyttjebad, och exotisk kabel-tv till alla!
Kabel-tv.
Ni kanske trodde att bostadsfrågan var en krisande punkt, men så är inte fallet. Jag har disikerat mitt eget liv och har insett att det här med en trygg, fast bostad inte är det som är det mest paniksamlande i min vardag. Äh! Lite miljöombyte förnöjer. Typ.
Nä, det är något annat som grämer mig ... Kabel-tv:n.
När jag slussas runt från andrahandskontrakt till andrahandskontrakt blir mitt tv-tittande något sporadiskt. Först så övertygar jag mig om att jag inte kan klara mig utan kabel-tv:n... lurar mig att kolla på alla smaskiga, underbara program. Följa dem slaviskt och springa hem för att inte missa en enda minut.
Sen flyttar jag.
Och har helt plötsligt försatts till ett ensidigt tv-tittande av formen SVT-Tv4-tv, med ett hullerombuller av basröster, Ernst Kirschsteiger och han-med-axlarna-Kristoffer på Kobra.
Även om jag gillar både basröster, Ernst och axel-killen, så blir jag ledsen, gråter en skvätt och drömmer mig bort till Desperate housewifes, Simpsons ... ja, jag kan nästan sakna tv 3:s nyheter och kanske Adam Alsing som är kablens egna förpestelse ...
Där simmar jag runt i drömmar dränka av skräpkulturens gyttjebad som jag älskar så mycket.
Mer gyttjebad, och exotisk kabel-tv till alla!
politik.
Undrar om den politiska diskussionen kommer att avta nu? Vi behöver ju ändå bara sättas oss in i politiken en gång vart fjärde år, precis innan vi går och röstar. Eller?
Nä. Skev AB kommer att anordna fler seminarium under ämnet "politik och bak", men senast blev det bara politik, utan bak, när några tappra människor äntrade mitt vardagsrum.
Så. Först blir det bara bak, sen blir det ett angränsande ämne "feminism och broderi" ...
Mer feminism till folket och krossa fördomarna. Och nej ...
– Jag har inte hår under armarna.
– Jag har inte stubb
– Jag är inte aggressiv i mitt sätt att prata.
– Jag har inte hennafärgat hår.
– Jag klär mig inte i Gudrun Sjödén-kläder ...
... Och framför allt. Jag hatar inte män.
... Jag vill bara ha samma chanser i livet som alla andra.
Punkt.
Nä. Skev AB kommer att anordna fler seminarium under ämnet "politik och bak", men senast blev det bara politik, utan bak, när några tappra människor äntrade mitt vardagsrum.
Så. Först blir det bara bak, sen blir det ett angränsande ämne "feminism och broderi" ...
Mer feminism till folket och krossa fördomarna. Och nej ...
– Jag har inte hår under armarna.
– Jag har inte stubb
– Jag är inte aggressiv i mitt sätt att prata.
– Jag har inte hennafärgat hår.
– Jag klär mig inte i Gudrun Sjödén-kläder ...
... Och framför allt. Jag hatar inte män.
... Jag vill bara ha samma chanser i livet som alla andra.
Punkt.
onsdag, september 13, 2006
Jag är kär...
... i de här killarna ...
Kan jag inte få dem på posten?
De kan få bo i mitt akvarium, i stället för mina fiskar/katter. Och i stället för vatten och växter ska där finnas världens största sortiment av rullband...
Kan jag inte få dem på posten?
De kan få bo i mitt akvarium, i stället för mina fiskar/katter. Och i stället för vatten och växter ska där finnas världens största sortiment av rullband...
måndag, september 11, 2006
I dag ska jag gör något dumt. Totaly silly... Baaaad idea. Jag har funderat hela helgen. Men det är fan svårt. Jag ska utse...
Världens bästa låt?
Vilken är det? Om man bara får välja en enda, av alla miljoners låtar.
Fuck, jag blir galen. Jag kan inte bestämma mig. Jag vill inte.
Skärpning.
Jag måste.
Bajs .. eeh .. jag menar "Slussen" ...
Svårt.
Okej. Jag gör det vetenskapligt:
Mest spelade låtarna på min iPod:
1. Som en chock för mig, men det var visst "Filmstar"med Suede som gått hetast. Was? Fanns min iPod på 90-talet? Antagligen ...
2."I don't know" med Beastie boys. Den mest otippade låten genom tiderna och så bra.
3. "Ghost ship in a storm" med Jim O'Rourke. Börja-varje-morgon-låten. Stor kopp kaffe, DN kultur, leka med katterna (mina fiskar ... jag önskar mig en katt, så i brist på annat låtsas jag att fiskarna är katter. Tror att de börjar lyssna på mitt "kissekisse"nu. Och nej. De klättrar inte i träd och jagar möss. Än).
4. "Dear Prudence" med Beatles. Varför kan inte jag också få ha svart pottfrisyr och heta Paul, George, John eller Ringo? Eller nä, jag vill nog inte heta Ringo after all....
5. "Old man" av Neil Young. Tågresor till Linköping, plinkiplock och vänskap.
6. "Do the Whirlwind" med Arcitecture in Helsinki. Den bästa låten? Jag tror fan det. Mörk Debasernatt. Spelning. Början på något nytt.
Världens bästa låt?
Vilken är det? Om man bara får välja en enda, av alla miljoners låtar.
Fuck, jag blir galen. Jag kan inte bestämma mig. Jag vill inte.
Skärpning.
Jag måste.
Bajs .. eeh .. jag menar "Slussen" ...
Svårt.
Okej. Jag gör det vetenskapligt:
Mest spelade låtarna på min iPod:
1. Som en chock för mig, men det var visst "Filmstar"med Suede som gått hetast. Was? Fanns min iPod på 90-talet? Antagligen ...
2."I don't know" med Beastie boys. Den mest otippade låten genom tiderna och så bra.
3. "Ghost ship in a storm" med Jim O'Rourke. Börja-varje-morgon-låten. Stor kopp kaffe, DN kultur, leka med katterna (mina fiskar ... jag önskar mig en katt, så i brist på annat låtsas jag att fiskarna är katter. Tror att de börjar lyssna på mitt "kissekisse"nu. Och nej. De klättrar inte i träd och jagar möss. Än).
4. "Dear Prudence" med Beatles. Varför kan inte jag också få ha svart pottfrisyr och heta Paul, George, John eller Ringo? Eller nä, jag vill nog inte heta Ringo after all....
5. "Old man" av Neil Young. Tågresor till Linköping, plinkiplock och vänskap.
6. "Do the Whirlwind" med Arcitecture in Helsinki. Den bästa låten? Jag tror fan det. Mörk Debasernatt. Spelning. Början på något nytt.
Slussen
... är troligen inte den vattenbassäng med variabelt vattenstånd och vägknut av betong som byggdes på 1930-talet som den utgett sig att vara.
Jag tror att Slussen är en enda stor illaluktande bajskorv.
Som luktar skit.
Jag tror att Slussen är en enda stor illaluktande bajskorv.
Som luktar skit.
fredag, september 08, 2006
Jag – en följetång
För ungefär ett halvår sedan florerade mina dansanta moves på internet i och med att jag (mycket ofrivilligt) ställde upp i en tävling med min (också mycket) skeva syster, i form av en hiphop-kocks-dans!
Nu gör vi comeback i en helt ny form, men även denna gång på internet. Denna gång är det dock inte våra egna intressen som ligger högst på listan, utan vi har gett efter för samhällets komersiella klor och sålt oss själva.
Håll ögon och öron öppna, snart är jag i var mans dator. Och kanske kommer jag ta över världen .. eller i allafall bli egoistisk, självcenrerad och tro att jag är världens mittpunkt ...
.... Eller skrattad åt av hela svenska folket. Jag föredrar det sista.
Nu gör vi comeback i en helt ny form, men även denna gång på internet. Denna gång är det dock inte våra egna intressen som ligger högst på listan, utan vi har gett efter för samhällets komersiella klor och sålt oss själva.
Håll ögon och öron öppna, snart är jag i var mans dator. Och kanske kommer jag ta över världen .. eller i allafall bli egoistisk, självcenrerad och tro att jag är världens mittpunkt ...
.... Eller skrattad åt av hela svenska folket. Jag föredrar det sista.
onsdag, september 06, 2006
Vuxen.
Japp, jag avancerar i vuxenvärlden, även om jag vill betitla mig världens yngsta 23-åring.
Jag har nämligen fått mina första visitkort (om jag räknar bort de där 1000 visitkorten med Kalle och Hobbe som jag fick göra när jag prao:ade på Tryckeri Knappen i Karlstad, blott 14 år gammal).
De är rosa.
Om ni vill ha ett, så får ni det.
Jag har nämligen fått mina första visitkort (om jag räknar bort de där 1000 visitkorten med Kalle och Hobbe som jag fick göra när jag prao:ade på Tryckeri Knappen i Karlstad, blott 14 år gammal).
De är rosa.
Om ni vill ha ett, så får ni det.
söndag, september 03, 2006
Skev testar: Debaser Medis
Som den öppna och accepterande människa jag är, så tog jag det ödesdigra beslutet att gå till Debaser Medis igår. Funderade länge och väl om jag var redo för detta, genom att sänka några öl och droger (jag har lagt min H&M-drog på hyllan och har nu utvecklat ett högt onormalt förhållande till oliver) på Pet Sund bar.
Jag och mina vapendragare Linda och Frida intog fortet Medis med det öppnaste av sinnen. Så öppen man kan vara när man går in i en medborgerlig tegelbyggnad i från 60-talet. Okej, jag ska försöka låta lite posetiv ...vakterna var ju trevliga ...
I allafall ...
Debaser Medis är ...
- Att lounga. Hänga i loungen bland vita stolar och vita dukar...
- Att stuka foten inne i stora salen. Jag har inte gjort det ännu, men jag undviker systematiskt nattklubbar med trappor eller nivåskillnader, eftersom jag har en tendens att utnyttja dessa byggnationer i jakt på en stukning.
- Rosa-vita toaletter med tvålautomater. Yes, det är sant. Det är bara att hålla händerna under tvålautomaterna i två sekunder så får man en lagom portion rengörande vätska. Otrooooligt rock!
- Att hänga bland ett mycket varierat klientel. Cheap Monday-rövar blandas med blonda bruttor i partytoppar och killar med strasskärp.
- Barpersonal som har Cheap Monday-brallor och rutiga skjortor, vilket även Debasers alierade: Personalen från Weekday hade. Det roligaste var nästan att hälften av alla manliga besökare hade just rutiga skjortor.
- ETT klotter på toaletterna. Och nej, det var inte jag som klottrade...
- Pissoarer utan vattenspolning. Nu kanske ni undrar hur jag vet detta, men jag råkar ha säkra, manliga källor från Innerstadspress och Aftonbladet som har skvallrat om detta. De var för övrigt MYCKET skeptiska, eftersom man såg allt det där som den förra besökaren gjort.. alltså pissat. Förhoppningsvis.
Nä. Debaser Medis är not my bag in box.
Jag får helt enkelt fortsätta vara en icke-banbrytande människa som hänger på Carmen, går på Debaser och käkar Kapprischåååsa dagen efter.
fredag, september 01, 2006
torsdag, augusti 31, 2006
Debaser Stureplan?
Jag har farit med osanning.
Debaser ska inte stänga, utan expandera och bli på smällen med medis.
Fick rätsida på detta igår när jag var på Debbans uteservering (trodde att det var det sista skälvande mötet med betongen) och letade efter krishanteringsgruppen och tysta minutrar, men fann inget. Inte ens Svenska kyrkan var där och lät Gud bjuda på kaffe. Nä, ingenting. Allt var bara precis som vanligt. Så jag började ana oråd.
Debaser har alltså fått tillskott i vi-gillar-pixies-familjen: Debaser Medis.
Som jag eventuellt hatar.
Som min vän Projekt sa: Debaser Medis ska i första hand funka som en tråkig scen dit kidsen kan gå
och se Mando Diao utan att få supa sig fulla.
Japp.
Inom kort kommer vi troligen få se följande eventuella skräcksenario:
Debaser Stureplan (en nybörjarrockscen för att slussa in stureplansfolket i den riktigt skitiga rocken. Första bandet som spelar kan vara Good charlotte eller varför inte Maroon 5. Det är här uttrycket champagne-rock myntas och ölplastglastillverkarna går i konkurs.
Debaser Lilla Essingen (familje och pappa-rock av högsta klass. Oljemålningar av Neil Young sitter uppe på samtliga väggar)
Debaser Gamla stan (rokokko-rock på klassiskt Bellman-banér och STÖL byts ut mot mjöd
Debaser ska inte stänga, utan expandera och bli på smällen med medis.
Fick rätsida på detta igår när jag var på Debbans uteservering (trodde att det var det sista skälvande mötet med betongen) och letade efter krishanteringsgruppen och tysta minutrar, men fann inget. Inte ens Svenska kyrkan var där och lät Gud bjuda på kaffe. Nä, ingenting. Allt var bara precis som vanligt. Så jag började ana oråd.
Debaser har alltså fått tillskott i vi-gillar-pixies-familjen: Debaser Medis.
Som jag eventuellt hatar.
Som min vän Projekt sa: Debaser Medis ska i första hand funka som en tråkig scen dit kidsen kan gå
och se Mando Diao utan att få supa sig fulla.
Japp.
Inom kort kommer vi troligen få se följande eventuella skräcksenario:
Debaser Stureplan (en nybörjarrockscen för att slussa in stureplansfolket i den riktigt skitiga rocken. Första bandet som spelar kan vara Good charlotte eller varför inte Maroon 5. Det är här uttrycket champagne-rock myntas och ölplastglastillverkarna går i konkurs.
Debaser Lilla Essingen (familje och pappa-rock av högsta klass. Oljemålningar av Neil Young sitter uppe på samtliga väggar)
Debaser Gamla stan (rokokko-rock på klassiskt Bellman-banér och STÖL byts ut mot mjöd
onsdag, augusti 30, 2006
Good bye Debaser
Jaha, så kommer den där dagen som jag har fruktat för så länge. Debasers död.
Nu sitter ni där ute och säger i halvhög, irriterad ton att "nej, Emma, Debaser dör inte. Det F L Y T T A R bara", men nej. Ni förstår inte. Det här handlar om någonting mer. I allafall vill jag intala mig det.
Allt började en vårdag, kan det ha varit i mars måntro? Jag var förvirrad, pratade värmländska (det gör jag fortfarande), bodde i Tumba (vad ska man säga?), hade converse med röda kommuniststjärnor på och trodde att jag var cool.
Jag och min vän Åberg mötte upp en kille (vi kan kalla honom Palle Kuling), som hade varit MD-brevis med Åberg under en period. För er som inte vet vad MD-brev är, så var det något som var relativt vanligt i början av 2000-talet, innan iPod-åldern och kan beskrivas ungefär såhär: musiknördar som skickar MD-skivor till varandra i brev och ber till gud att deras blandbands-MD:s med tillhörande låtbeskrivning inte ska schabblas bort av allsmäktige Posten.
Nåväl. Palle Kuling kom iklädd poppig silverjacka (hmmm..?) och hade med sig sin vän Lagnetoft. Vi skulle gå på konsert. Jesse Marlin skulle spela och han var ju kompis med Ryan Adams, så det kunde ju bara gå vägen, liksom.
Det var den kvällen allt började.
Sedan dess har Debaser fått mig att:
– Dricka kopiösa mänger öl – varje helg.
– Bli bestört över ombyggnationer. Jag snackar den där vita skiten i hörnet där de serverar kladdkaka. Rock? Nej.
– Stanna tills de har stängt, fastän jag jobbat dagen därpå. Anledningen? Orden från mina vänner "du är inte rock om du drar hem nu" kan ha haft ett och annat att göra med det hela.
– Observera att min vän har en Debaser-strategi. Målet är hångel och vägen dit går ungefär såhär: köa, snacka, hänga av sig ytterkläder, gå till toaletten, ner till lilla baren, köpa öl, se flyktig ut, in på dansgolvet, dansa och slänga lite med håret, till lilla baren – via stora baren – köpa en öl och så hela proceduren om och om .. och om igen....
– ... Och ja, den fungerar. Jag har många gånger stått och nypt min vän i armen med orden "Kan du inte sluta hångla nu... jag vill dansa.."
– Försöka dämpa min väns ledsamhet med whiskey och Redbull nere i lilla baren med resultatet att hon började banka på en viss killes bringa, rycka av honom hans mössa och snyfta till i en kompis killes famn.
– Få med alla utbytesstundenter jag känner dit...
– Vakna mitt i natten av att mina vänner har träffat 10 gotlänningar utanför Debban, som de dragit hem till mig (som låg hemma och sov och skulle upp och jobba dagen därpå) med orden "Här Emma. Vi har hittat tio gotlänningar. Du gillar ju gotländska, så vi tänkte... eee.. ja. Här har du dom i alla fall. Var så god". Svar: "Grrr. Tack."
– Försöka bilda hög på Debasers dansgolv.
– Ramla över ett bord.
– Köa i en timme utanför Debban, i januari, i 20 minusgrader... iklädd tyg-Converse.
– Älska Peggy Lejonhjärtas låt om Karl Johans torg (torget utanför Debaser).
– Att se människor klädda som Gustav Vasa och Ankarström.
– Att panta burkar och tömma sparkonton i jakt efter pengar till inträde.
– Jag har – TILL OCH MED – sagt till en ex-pojkvän: Vad gör du här? Det här är mitt ställe. Du får skaffa ett eget ställe. Stick!
– Bli hatad av alla jag känner eftersom jag är så trångsynt: "Emma, KAN vi inte gå någon annanstans? Måste vi ALLTID gå till Debaser. Vidga dina vyer för i helvete!"
Debaser har alltid fått mig att återvända. I allafall efter klockan ett (halva priset) eller efter klockan två (gratis) efter att ha testat på alla de där andra uteställena som förövrigt är skit.
... Och Debaser har fått mig att bli likblek av rädsla av följande senario: Slussens betong går sönder=Slussen måste byggas om=Debaser måste flytta.
Och nu, om tre dagar, flyttar Debaser till Medis, i Mondos gamla lokaler.
Bort från de skumma, underbara lokalerna i underjorden och till ex-Mondo.
Mondo som kändes som ett högstadiedisco i så hög grad att man glömde bort att dricka öl och sucktade efter Hubba-bubba-tuggummi och chips i portionspåsar. Jag hatade stället så mycket att jag fimpade i heltäckningsmattan en gång.
Vad ska jag säga?
Jag är skeptisk.
Nu sitter ni där ute och säger i halvhög, irriterad ton att "nej, Emma, Debaser dör inte. Det F L Y T T A R bara", men nej. Ni förstår inte. Det här handlar om någonting mer. I allafall vill jag intala mig det.
Allt började en vårdag, kan det ha varit i mars måntro? Jag var förvirrad, pratade värmländska (det gör jag fortfarande), bodde i Tumba (vad ska man säga?), hade converse med röda kommuniststjärnor på och trodde att jag var cool.
Jag och min vän Åberg mötte upp en kille (vi kan kalla honom Palle Kuling), som hade varit MD-brevis med Åberg under en period. För er som inte vet vad MD-brev är, så var det något som var relativt vanligt i början av 2000-talet, innan iPod-åldern och kan beskrivas ungefär såhär: musiknördar som skickar MD-skivor till varandra i brev och ber till gud att deras blandbands-MD:s med tillhörande låtbeskrivning inte ska schabblas bort av allsmäktige Posten.
Nåväl. Palle Kuling kom iklädd poppig silverjacka (hmmm..?) och hade med sig sin vän Lagnetoft. Vi skulle gå på konsert. Jesse Marlin skulle spela och han var ju kompis med Ryan Adams, så det kunde ju bara gå vägen, liksom.
Det var den kvällen allt började.
Sedan dess har Debaser fått mig att:
– Dricka kopiösa mänger öl – varje helg.
– Bli bestört över ombyggnationer. Jag snackar den där vita skiten i hörnet där de serverar kladdkaka. Rock? Nej.
– Stanna tills de har stängt, fastän jag jobbat dagen därpå. Anledningen? Orden från mina vänner "du är inte rock om du drar hem nu" kan ha haft ett och annat att göra med det hela.
– Observera att min vän har en Debaser-strategi. Målet är hångel och vägen dit går ungefär såhär: köa, snacka, hänga av sig ytterkläder, gå till toaletten, ner till lilla baren, köpa öl, se flyktig ut, in på dansgolvet, dansa och slänga lite med håret, till lilla baren – via stora baren – köpa en öl och så hela proceduren om och om .. och om igen....
– ... Och ja, den fungerar. Jag har många gånger stått och nypt min vän i armen med orden "Kan du inte sluta hångla nu... jag vill dansa.."
– Försöka dämpa min väns ledsamhet med whiskey och Redbull nere i lilla baren med resultatet att hon började banka på en viss killes bringa, rycka av honom hans mössa och snyfta till i en kompis killes famn.
– Få med alla utbytesstundenter jag känner dit...
– Vakna mitt i natten av att mina vänner har träffat 10 gotlänningar utanför Debban, som de dragit hem till mig (som låg hemma och sov och skulle upp och jobba dagen därpå) med orden "Här Emma. Vi har hittat tio gotlänningar. Du gillar ju gotländska, så vi tänkte... eee.. ja. Här har du dom i alla fall. Var så god". Svar: "Grrr. Tack."
– Försöka bilda hög på Debasers dansgolv.
– Ramla över ett bord.
– Köa i en timme utanför Debban, i januari, i 20 minusgrader... iklädd tyg-Converse.
– Älska Peggy Lejonhjärtas låt om Karl Johans torg (torget utanför Debaser).
– Att se människor klädda som Gustav Vasa och Ankarström.
– Att panta burkar och tömma sparkonton i jakt efter pengar till inträde.
– Jag har – TILL OCH MED – sagt till en ex-pojkvän: Vad gör du här? Det här är mitt ställe. Du får skaffa ett eget ställe. Stick!
– Bli hatad av alla jag känner eftersom jag är så trångsynt: "Emma, KAN vi inte gå någon annanstans? Måste vi ALLTID gå till Debaser. Vidga dina vyer för i helvete!"
Debaser har alltid fått mig att återvända. I allafall efter klockan ett (halva priset) eller efter klockan två (gratis) efter att ha testat på alla de där andra uteställena som förövrigt är skit.
... Och Debaser har fått mig att bli likblek av rädsla av följande senario: Slussens betong går sönder=Slussen måste byggas om=Debaser måste flytta.
Och nu, om tre dagar, flyttar Debaser till Medis, i Mondos gamla lokaler.
Bort från de skumma, underbara lokalerna i underjorden och till ex-Mondo.
Mondo som kändes som ett högstadiedisco i så hög grad att man glömde bort att dricka öl och sucktade efter Hubba-bubba-tuggummi och chips i portionspåsar. Jag hatade stället så mycket att jag fimpade i heltäckningsmattan en gång.
Vad ska jag säga?
Jag är skeptisk.
torsdag, augusti 24, 2006
Skevs kvällskurser
Med anledning av höstterminstart/pluggsaknad/vill-köpa-nytt-kollegie-blocks-längtan/kunskapstörstande drar Skev AB i gång kvällskurser på den vackert belägna kursgården Kärrtorp Starmongo Center, KSC (alltså i mitt kök...)
Alla är välkomna att föreläsa om vad de kan (alla sitter inne på en massa kunskap och jag vill ha den kunskapen..., okej?)
Vi kan redan - stolt - presentera första föreläsningen:
Bak och politik
Vi knådar, samtidigt som vi diskuterar allt från valet, politiker, valfrågor till samhällets rövhål. Med oss har vi professor Knådhand och Professor Bakmani som finns till hand till er som vi utveckla ert bakande. Herr Knådhand är känd genom sina expriment vad gäller bananbröd och kaffebröd (bröd med kaffe i. OBS! Ingen hit). Fröken Bakmani kommer att gästa föreläsningen och bidra med erfarenheter ur sitt liv som manisk bagare (hon har vid flera tillfällen varit ute på krogen, men varit tvyngen att abrupt avsluta sin kväll runt 02:00-tiden med frasen "jag måste dra. Jag har en deg på jäsning").
Inga förkunskaper krävs vad gäller bakning och politik. Och du behöver inte aktivt delta i de politiska diskussionerna om det känns obehagligt.
Medtag valfri mjölsort.
Krav: Rent mjölk i påsen.
Senare i höst kommer vi bland annat bjuda in till kvällskurser i följande ämnen. Det går bra att anmäla sitt intresse redan nu.
Hösten 2006
- "Hur jag delar ord och sätter ihop dem igen" och andra manier, med föreläsare Agnes.
- "Hur man viker ett par pappersbröst av en servett" med föreläsare Emma Sundh.
Välkommen!
Alla är välkomna att föreläsa om vad de kan (alla sitter inne på en massa kunskap och jag vill ha den kunskapen..., okej?)
Vi kan redan - stolt - presentera första föreläsningen:
Bak och politik
Vi knådar, samtidigt som vi diskuterar allt från valet, politiker, valfrågor till samhällets rövhål. Med oss har vi professor Knådhand och Professor Bakmani som finns till hand till er som vi utveckla ert bakande. Herr Knådhand är känd genom sina expriment vad gäller bananbröd och kaffebröd (bröd med kaffe i. OBS! Ingen hit). Fröken Bakmani kommer att gästa föreläsningen och bidra med erfarenheter ur sitt liv som manisk bagare (hon har vid flera tillfällen varit ute på krogen, men varit tvyngen att abrupt avsluta sin kväll runt 02:00-tiden med frasen "jag måste dra. Jag har en deg på jäsning").
Inga förkunskaper krävs vad gäller bakning och politik. Och du behöver inte aktivt delta i de politiska diskussionerna om det känns obehagligt.
Medtag valfri mjölsort.
Krav: Rent mjölk i påsen.
Senare i höst kommer vi bland annat bjuda in till kvällskurser i följande ämnen. Det går bra att anmäla sitt intresse redan nu.
Hösten 2006
- "Hur jag delar ord och sätter ihop dem igen" och andra manier, med föreläsare Agnes.
- "Hur man viker ett par pappersbröst av en servett" med föreläsare Emma Sundh.
Välkommen!
tisdag, augusti 22, 2006
Tillbaka och utretad
Ja, jag har varit ett arschle på att uppdatera min blogg. Riktigt dålig.
Jag har varit på semester, okej?
Tjörn. Det är en ö, norr om Göteborg där man klättrar i berg och äter upp sig inför hösten.
Tjörn är också ett ställe där man bara måste retas. Japp. Det är därför man tar med sig sin syster.
Åh! Jag har retats så mycket att jag kan vara snäll, ljuvlig, ödmjuk och alldeles fantastisk i ett helt år nu.
Det är därför jag har åkt till Tjörn en vecka om året i 17 år nu.
Nu är jag uttömd av ret och känner mig befriad från retandets hårda, ilskna och förrädiska klor. Utvilad, uppäten (har jag missat något?), solbränd och vindbiten återvände jag till Stockholm med en fräken på näsan. Japp. Jag äger EN fräken, den sitter mitt på näsan och på somrarna (efter kopiösa mängder solexponering) tar fräken över näsan och gör den till sitt herravälde. Så nu sitter jag och fräken på jobbet. Tillbaka i verkligheten.
Drömmer mig bort när jag fällde min syster till marken på en asfaltsväg på Klädesholmen, när jag försökte göra bort henne inför båtuthyraren genom att säga "golv, höger, vänster", i stället för "durken, styrbord och babord" (hon ville verka världsvan) och låsades att hon inte fanns när hon ville ha uppmärksamhet. Åh, vad fint det var. Allt är som ett skimmer och alla mina minnesbilder är tonade i rosa.
Åh...jag vill retas...... Eeeee... Jag är inte alls befriad från retets klor. Helvete, min Tjörn-kur hjälper inte. Jag njuter fortfarande av att reta. En dålig habit?
Förtrollningen är bruten, Joe Labero har förlorat sin kraft, jorden slutar sväva och det där med att välden är god var alltså ett plumpt skämt.
Arschle också.
Jag är ond. Hjälp mottages snarast tack!
Jävligt snarast...
Fotnot: Jag sysslar inte med systematisk mobbing, utan det handlar om genomtänkt, kärleksfull mobbing av folk i min närhet för att visa min uppskattning ... på ett mycket orginellt sätt. Jag sätter mig bara på de svaga och använder allt de säger och står för emot dem.
Jag går ej att hyra in till mellan-och högstadieskolor som avskräckande exempel.
Jag har varit på semester, okej?
Tjörn. Det är en ö, norr om Göteborg där man klättrar i berg och äter upp sig inför hösten.
Tjörn är också ett ställe där man bara måste retas. Japp. Det är därför man tar med sig sin syster.
Åh! Jag har retats så mycket att jag kan vara snäll, ljuvlig, ödmjuk och alldeles fantastisk i ett helt år nu.
Det är därför jag har åkt till Tjörn en vecka om året i 17 år nu.
Nu är jag uttömd av ret och känner mig befriad från retandets hårda, ilskna och förrädiska klor. Utvilad, uppäten (har jag missat något?), solbränd och vindbiten återvände jag till Stockholm med en fräken på näsan. Japp. Jag äger EN fräken, den sitter mitt på näsan och på somrarna (efter kopiösa mängder solexponering) tar fräken över näsan och gör den till sitt herravälde. Så nu sitter jag och fräken på jobbet. Tillbaka i verkligheten.
Drömmer mig bort när jag fällde min syster till marken på en asfaltsväg på Klädesholmen, när jag försökte göra bort henne inför båtuthyraren genom att säga "golv, höger, vänster", i stället för "durken, styrbord och babord" (hon ville verka världsvan) och låsades att hon inte fanns när hon ville ha uppmärksamhet. Åh, vad fint det var. Allt är som ett skimmer och alla mina minnesbilder är tonade i rosa.
Åh...jag vill retas...... Eeeee... Jag är inte alls befriad från retets klor. Helvete, min Tjörn-kur hjälper inte. Jag njuter fortfarande av att reta. En dålig habit?
Förtrollningen är bruten, Joe Labero har förlorat sin kraft, jorden slutar sväva och det där med att välden är god var alltså ett plumpt skämt.
Arschle också.
Jag är ond. Hjälp mottages snarast tack!
Jävligt snarast...
Fotnot: Jag sysslar inte med systematisk mobbing, utan det handlar om genomtänkt, kärleksfull mobbing av folk i min närhet för att visa min uppskattning ... på ett mycket orginellt sätt. Jag sätter mig bara på de svaga och använder allt de säger och står för emot dem.
Jag går ej att hyra in till mellan-och högstadieskolor som avskräckande exempel.
tisdag, augusti 08, 2006
Äntligen en fullvärdig stockholmare
Jag har äntligen kvalat in. Nu är jag en stockholmare. En äkta.
Inte direkt någon tredje generationens stockholmare, men vem är det egentligen?
Alltid är det något knas i släktleden...
Nä, nu är det nya ideal.
Det där folkparti-tänket där språket identiferar din tillhörighet är så förra året. Vilket är en jävla tur för mig. Jag kommer aldrig lyckas med stockholms-intagningsprovet och slänga mig naturligt med ord som bagare, bulle, tub, najs, garva, keff, chacka, sååå jeeela fett och reeekor. Nä, jag har faceat att värmländska är mitt straff för mitt liv som landsortsglin. Jag menar något är det jag måste sona för, så jag antar att det måste vara min karrär som hyssmakare i unga år (Ja pappa, det var jag som målade tipex på alla dina stämplar...).
Inte heller kunskap om den stockholmianska kulturen eller vägnätet definerar hur pass stockholmsk du är. Jag pluggat in alla Fruängens bussförbindelser, men inte har jag fått något "Grattis, du är nu en stockholmare" i skrovligt, tjockt, förseglat kuvert på posten. Inte heller min kunskap att jag kan peka ut alla monopolgator i Stockholm på mindre än en minut har imponerat särskilt.
Jag har testat allt!
08-telefonnummer, adress som slutar med Stockholm, bott runt i alla vädersträck, pratat bostadsmarknadens stora, svarta rövhål på otaliga fester och sagt saker som "nä, nu för tiden tar det bara en halvtimme att flytta till en ny lya. Du vet, jag har ju sån jävla rutin vid det här laget".
ALLT.
Men nu! Nu är jag stockholmare.
Jag har nämligen fler än en lägenhet.
Japp. Det är ultimat-stockholmskt.
Alla riktiga stockholmare har typ tre lägenheter. En som de bor i, en som de renorverar och en som de hyr ut i andra-hand till överpris till någon norrlänsk student som pluggar konstvetenskap på Stockholms universitet, utan en endaste ködag i Stockholms bostadsförmedling. De har givetvis lägenheten med motiveringen "i fall att".
Detta betyder att ett par som har varit tillsammans i ett år har i genomsnitt sex lägenheter, i fall att.
Det kan ju ta slut liskom... om 40 år, och då är det bra att falla tillbaka på sisådär en handfull bostadsalternativ.
"I fall att" är ett väl brukat ord nowadays.
Japp. Och här är jag nu.
Typ.
Förutom att jag kommer att vara en simpel värmlänning med endast en lägenhet - i andra hand - igen om en vecka.... Då har jag gått från tre lägenheter till en enda...
Men jag njuter och hoppas på att jag också får tillfälle att säga "I fall att" och bli en fullvärdig stockholmare.
Inte direkt någon tredje generationens stockholmare, men vem är det egentligen?
Alltid är det något knas i släktleden...
Nä, nu är det nya ideal.
Det där folkparti-tänket där språket identiferar din tillhörighet är så förra året. Vilket är en jävla tur för mig. Jag kommer aldrig lyckas med stockholms-intagningsprovet och slänga mig naturligt med ord som bagare, bulle, tub, najs, garva, keff, chacka, sååå jeeela fett och reeekor. Nä, jag har faceat att värmländska är mitt straff för mitt liv som landsortsglin. Jag menar något är det jag måste sona för, så jag antar att det måste vara min karrär som hyssmakare i unga år (Ja pappa, det var jag som målade tipex på alla dina stämplar...).
Inte heller kunskap om den stockholmianska kulturen eller vägnätet definerar hur pass stockholmsk du är. Jag pluggat in alla Fruängens bussförbindelser, men inte har jag fått något "Grattis, du är nu en stockholmare" i skrovligt, tjockt, förseglat kuvert på posten. Inte heller min kunskap att jag kan peka ut alla monopolgator i Stockholm på mindre än en minut har imponerat särskilt.
Jag har testat allt!
08-telefonnummer, adress som slutar med Stockholm, bott runt i alla vädersträck, pratat bostadsmarknadens stora, svarta rövhål på otaliga fester och sagt saker som "nä, nu för tiden tar det bara en halvtimme att flytta till en ny lya. Du vet, jag har ju sån jävla rutin vid det här laget".
ALLT.
Men nu! Nu är jag stockholmare.
Jag har nämligen fler än en lägenhet.
Japp. Det är ultimat-stockholmskt.
Alla riktiga stockholmare har typ tre lägenheter. En som de bor i, en som de renorverar och en som de hyr ut i andra-hand till överpris till någon norrlänsk student som pluggar konstvetenskap på Stockholms universitet, utan en endaste ködag i Stockholms bostadsförmedling. De har givetvis lägenheten med motiveringen "i fall att".
Detta betyder att ett par som har varit tillsammans i ett år har i genomsnitt sex lägenheter, i fall att.
Det kan ju ta slut liskom... om 40 år, och då är det bra att falla tillbaka på sisådär en handfull bostadsalternativ.
"I fall att" är ett väl brukat ord nowadays.
Japp. Och här är jag nu.
Typ.
Förutom att jag kommer att vara en simpel värmlänning med endast en lägenhet - i andra hand - igen om en vecka.... Då har jag gått från tre lägenheter till en enda...
Men jag njuter och hoppas på att jag också får tillfälle att säga "I fall att" och bli en fullvärdig stockholmare.
onsdag, augusti 02, 2006
Jag - en H&M-knarkare
Alla vapen ner.
Jag lägger mig på marken.
Näsan tryckt mot golvet.
Jag erkänner.
Jag är en H&M-knarkare. Den där "lite-granna-shoppa-innan-jag-åker-hem" har bytts ut mot ett skamfullt "ska bara in och kolla". Sedan vandrar jag omkring och tar i alla material, råkar prova och ramlar genom kassan. Kommer hem och har helt oförstående en sån där vit plastkasse i handen.
ÅH! Inte igen!
Klipper av prislappen, rent av gräver ner den i soptunnan och skrynklar ihop kvittot till något obefintligt som skulle kunna tas för ett mycket muskulös dammråtta.
Sätter på mig vad-det-nu-är.
Njuter.
Skäms.
Njuter.
Skäms.
Njuter.
NJUTER.
När en vecka - eller mer - har gått och jag inte längre har koll på sortimentet kommer abstinensen. Tänk om det hänger en klänning där i någon butik som måste räddas?
Jag får en äcklig lust av att konsumera. Jag som ogillar konsumtion. Alltid, alltid, alltid... förutom mitt H&M.
Älskade H&M.
Hatade H&M som snor mina pengar. Jag som bara förvaltar mina intjänade kronor och så kommer H&M och kriminaliserar mig.
Absinensen ökar och drogen är konstant och snart kommer jag spola ner skira H&M-plagg i toan, brutalfasa för nya höstkollektionen och hamna på H&M-rehab.
Hjälp.
Jag lägger mig på marken.
Näsan tryckt mot golvet.
Jag erkänner.
Jag är en H&M-knarkare. Den där "lite-granna-shoppa-innan-jag-åker-hem" har bytts ut mot ett skamfullt "ska bara in och kolla". Sedan vandrar jag omkring och tar i alla material, råkar prova och ramlar genom kassan. Kommer hem och har helt oförstående en sån där vit plastkasse i handen.
ÅH! Inte igen!
Klipper av prislappen, rent av gräver ner den i soptunnan och skrynklar ihop kvittot till något obefintligt som skulle kunna tas för ett mycket muskulös dammråtta.
Sätter på mig vad-det-nu-är.
Njuter.
Skäms.
Njuter.
Skäms.
Njuter.
NJUTER.
När en vecka - eller mer - har gått och jag inte längre har koll på sortimentet kommer abstinensen. Tänk om det hänger en klänning där i någon butik som måste räddas?
Jag får en äcklig lust av att konsumera. Jag som ogillar konsumtion. Alltid, alltid, alltid... förutom mitt H&M.
Älskade H&M.
Hatade H&M som snor mina pengar. Jag som bara förvaltar mina intjänade kronor och så kommer H&M och kriminaliserar mig.
Absinensen ökar och drogen är konstant och snart kommer jag spola ner skira H&M-plagg i toan, brutalfasa för nya höstkollektionen och hamna på H&M-rehab.
Hjälp.
Angående Linda Rosing:
aila-lisa said...
Idag var hon hos mig, på kvarnen, på Söder med Fadde...
Hon kallar honom "men lägg av då älskling". Fadde verkar som en rolig typ, eller vad sägs om det här:
Jag: Vad vill du ha för rött vin, husets?
Fadde: Nä, grannens (stora skratt).
Jag: Vill ni ha vatten till?
Fadde: Nä, Absolut vodka.
När notan kommer in, tittar Fadde oförstående på mig.
Fadde: Känner du igen henne, vet du vem hon är? frågar han.
Jag: Ehh, ja fast det spelar ju ingen roll, hon är som vilken gäst som helst.
Fadde: Jo, för hon brukar inte behöva betala när vi är ute.
Jag: Jaha, jajaj men jag tar alla mina dricks och står för erat vinkalas då?
Linda: Ohhh, men fadde ... hihihi GUUUUUUD så pinsam du är, hihihiihi.
Japp så är det att jobba på söder när stureplan är på besök. Skulle bett om leg och sagt att det tyvär är fullt här ikväll...
fredag, juli 28, 2006
Linda Rosing
Okej. Jag lägger mig.
Jag skiter i om Andreas Johnson har haft blött hår i 7 år, jag struntar i att Torsten Flinck snor babyolja av folk, jag avsäger min plats i Stockholms bostadskö. Jag skulle till och med kunna tänka mig att sätta mina skitiga, jävla converse på Stureplan. Sluta dricka kaffe.
Vad. Som. Helst.
Jag skiter i allt ... bara jag slipper höra det där namnet en gång till.
Nu ska Linda Rosing bli partiledare. Eventuellt. Hon har blivit tillfrågad, men innan något är bestämt är det något litet pekfinger, lillfinger eller vad-vet-jag-vad-det-är-för-jävla-finger som trycker på det enda inprogramerade telefonnummer på telefonen: pressen.
Känns som kalla kriget. Bara att Linda Rosing trycker på den där knappen (som man verkligen inte ska trycka på för då händer något riktigtriktigt hemskt) jämt, jämt, jämt, jämt, jämt, jämt.
Hejd. Vad är det?
Nej, i stället trycker Linda på telefonen och säger något i stil med..
- Alltså. Jag vill ju inte säga för mycket, men jag är utnyttjad-av-media-och-nu-kanske-kanske-jag-ska-bli-partiledare-och-just-det-jag-är-olycklig-ooppps-nu-har-jag-en-ny-kille-Takort-på
oss?-javisst-och-nu-är-jag-visst-utnyttjad-av-media-igen-förresten-jag-har-en-ny-kille-och-nu-ska-jag-vara-med-i-tv-och-och-nu-är-jag-och-fadde-ihop-igen....
Jag flyr, jag håller för öronen, jag blundar, men hon är Ö V E R A L L T.
WAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHH
Jag skiter i om Andreas Johnson har haft blött hår i 7 år, jag struntar i att Torsten Flinck snor babyolja av folk, jag avsäger min plats i Stockholms bostadskö. Jag skulle till och med kunna tänka mig att sätta mina skitiga, jävla converse på Stureplan. Sluta dricka kaffe.
Vad. Som. Helst.
Jag skiter i allt ... bara jag slipper höra det där namnet en gång till.
Nu ska Linda Rosing bli partiledare. Eventuellt. Hon har blivit tillfrågad, men innan något är bestämt är det något litet pekfinger, lillfinger eller vad-vet-jag-vad-det-är-för-jävla-finger som trycker på det enda inprogramerade telefonnummer på telefonen: pressen.
Känns som kalla kriget. Bara att Linda Rosing trycker på den där knappen (som man verkligen inte ska trycka på för då händer något riktigtriktigt hemskt) jämt, jämt, jämt, jämt, jämt, jämt.
Hejd. Vad är det?
Nej, i stället trycker Linda på telefonen och säger något i stil med..
- Alltså. Jag vill ju inte säga för mycket, men jag är utnyttjad-av-media-och-nu-kanske-kanske-jag-ska-bli-partiledare-och-just-det-jag-är-olycklig-ooppps-nu-har-jag-en-ny-kille-Takort-på
oss?-javisst-och-nu-är-jag-visst-utnyttjad-av-media-igen-förresten-jag-har-en-ny-kille-och-nu-ska-jag-vara-med-i-tv-och-och-nu-är-jag-och-fadde-ihop-igen....
Jag flyr, jag håller för öronen, jag blundar, men hon är Ö V E R A L L T.
WAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHH
Jävla konstigt asså
Malli och boky said...
Idag, kan vara den mest oseriösa dagen någonsin. Såg en kille sova i en hamburgare för några timmar sedan...
onsdag, juli 26, 2006
Österrikes flagga visit Visby
Visby är ... varmt.
He he he.
Visby har även en mycket stark sol och jag har nu märken av en bikini över kroppen. Alltså vi snackar inte vanliga jävla bikinimärken. Vi snackar Österrikes flagga, vi snackar Japan, vi snackar vilken jävla falagga du vill. Jag är RÖD och vit.
Och nu till SKEV:s soltips:
1. Använd sollotion...
2. SITT inte (särskilt inte om du inte har värsta sexpacket på magen), det ger nämligen vita veck på magen.
3. Sola inte med solglasögon ... du ser ur som .. ja, just det .. det är nu Österrikes flagga kommer in i bilden igen..
Nå väl. Sånt shity shity får man väl leva med, för Gotland är livet. Skum dialekt, en förkärlek till saffran (why oh why), en massa glassare, raukar och (konstpaus) solen. Vårat egna Ibitza.
Imorgon blir det Tofta.
He he he.
Visby har även en mycket stark sol och jag har nu märken av en bikini över kroppen. Alltså vi snackar inte vanliga jävla bikinimärken. Vi snackar Österrikes flagga, vi snackar Japan, vi snackar vilken jävla falagga du vill. Jag är RÖD och vit.
Och nu till SKEV:s soltips:
1. Använd sollotion...
2. SITT inte (särskilt inte om du inte har värsta sexpacket på magen), det ger nämligen vita veck på magen.
3. Sola inte med solglasögon ... du ser ur som .. ja, just det .. det är nu Österrikes flagga kommer in i bilden igen..
Nå väl. Sånt shity shity får man väl leva med, för Gotland är livet. Skum dialekt, en förkärlek till saffran (why oh why), en massa glassare, raukar och (konstpaus) solen. Vårat egna Ibitza.
Imorgon blir det Tofta.
tisdag, juli 25, 2006
Angående street art
Någon i min närhet:
- Jag vill också vara illegal, finns inget sexigare än att gå omkring med sprayburk i handväskan.
Det verkar vara en jetsjakt på just denna typen av hjältar, så man kanske kan maskera burken så den ser ut som pepparsprayburk?
Tänkte att jag skulle ta med en schablon till asia om några veckor, men där kan man snacka polis-nojja, i ett land där knark straffas med döden och oralsex är förbjudet. Om jag inte lyckas återvända i en bit får ni lova att helgonförklara mig.
Minst.
- Jag vill också vara illegal, finns inget sexigare än att gå omkring med sprayburk i handväskan.
Det verkar vara en jetsjakt på just denna typen av hjältar, så man kanske kan maskera burken så den ser ut som pepparsprayburk?
Tänkte att jag skulle ta med en schablon till asia om några veckor, men där kan man snacka polis-nojja, i ett land där knark straffas med döden och oralsex är förbjudet. Om jag inte lyckas återvända i en bit får ni lova att helgonförklara mig.
Minst.
Silverfisken
Jaha... så har Silverfisken slutat blogga.
Kanske.
Var är världen på väg?
Är detta som skotten (nej inte Mel Gibson i Braveheart) i Sarajevo som fick första världskriget att starta. Är detta som när Hitler kom på att han kanske inte var så jäkla bra på att måla och började hata i stället?
Är detta början på bloggdöden?
Kanske.
Var är världen på väg?
Är detta som skotten (nej inte Mel Gibson i Braveheart) i Sarajevo som fick första världskriget att starta. Är detta som när Hitler kom på att han kanske inte var så jäkla bra på att måla och började hata i stället?
Är detta början på bloggdöden?
Politik
När jag tänker på politik får jag en kittlande känsla i hela kroppen. Den vill liksom göra en massa, veta, kunna, diskutera och sträva. Trots det har jag aldrig röstat. Det är en skam, jag vet.
När jag läste statsvetenskap visste jag att det var det här som verkligen betydde något, men jag var en hybrid av fel och rätt. Jag hade taggvassa åsikter, diskuterade alltjämt, fick rysningar av nyinköpta böcker om ideologi ... MEN ... jag skämdes. För jag hade som sagt aldrig röstat.
Snart är det dags för min valdebut... Äntligen är jag skriven där jag bor och kan bli på riktigt, ingen hybrid.
För att säkerställa allt jag inte vet och kanske vet så var jag tvungen att göra ett test. Vilket parti jag sympade med...
Spännande... men jag måste erkänna att mitt hjärta kommer att rösta något annat.
onsdag, juli 19, 2006
Norrland
Idag ska jag åka till Norrland.
Jag har aldrig varit där, så av säkerhetsskäl har jag skickat dit en testpilot för att kolla in läget. Hon heter Åberg. Hon har varit där i typ en vecka .. och jag börjar bli orolig för henne och nervös inför min egen framtid.
Fick nämligen ett sms av min vän Åberg där hon sa att hon hade skjutit lerduvor, kört packmoped och varit i en smedja.
Åberg är författare. Hon dricker kaffe, har bott på söder, har obestämd dialekt och gillar bibliotek. Hon är ingen norrlänning.
Något känns läskigt .. och snart är det min tur ...
Om 40 minuter ska jag åka till det där outfoskade landet norr om Gävle. Det där - vad det nu är för något - som är stort och grönt utan röda stadspluppar på kartan, där personer tycker att 12 mil är "jättenära", där det finns "bara skog" och där stora städer som Skellefteå inte har en egen tågstation.
- Nä .. ni få åka till Burträsk!
Eeee ..was?
Dit ska jag.
Jag är rädd.
Jag har aldrig varit där, så av säkerhetsskäl har jag skickat dit en testpilot för att kolla in läget. Hon heter Åberg. Hon har varit där i typ en vecka .. och jag börjar bli orolig för henne och nervös inför min egen framtid.
Fick nämligen ett sms av min vän Åberg där hon sa att hon hade skjutit lerduvor, kört packmoped och varit i en smedja.
Åberg är författare. Hon dricker kaffe, har bott på söder, har obestämd dialekt och gillar bibliotek. Hon är ingen norrlänning.
Något känns läskigt .. och snart är det min tur ...
Om 40 minuter ska jag åka till det där outfoskade landet norr om Gävle. Det där - vad det nu är för något - som är stort och grönt utan röda stadspluppar på kartan, där personer tycker att 12 mil är "jättenära", där det finns "bara skog" och där stora städer som Skellefteå inte har en egen tågstation.
- Nä .. ni få åka till Burträsk!
Eeee ..was?
Dit ska jag.
Jag är rädd.
Tid
I en perfekt värld skulle det gå att vinna tid på triss.
1000 timmar eller 15000 timmar i 25 år. Tänk vad mycket jag skulle kunna göra ...
1000 timmar eller 15000 timmar i 25 år. Tänk vad mycket jag skulle kunna göra ...
fredag, juli 14, 2006
onsdag, juli 12, 2006
Examen
Fick en förfrågan av studenttidningen SODA på Södertörns högskola (min gamla, kära skola) om de fick göra ett porträtt av mig under vinjetter "efter examen".
Men vad fasen... Går det inte bra med "typ efter examen" eller "efter examen minus en oklar C-uppsats".
Jaja. Jag SKA skriva klart. Men vet man att det blir mer att skriva, ju längre man väntar så är det liksom inte lika kul att ta tag i.
Smart drag att få för sig att ta en fil kand i samtidshistoria. Uppsaterna kan ju ALDRIG bli klara ... De är ju inaktuella så fort jag sätter fingrarna på tangentbordet.
OKEJ. Jag ska!
Väntar på svar från SODA ... kan de inte ändra vinjetten då? Åhhhh!
Men vad fasen... Går det inte bra med "typ efter examen" eller "efter examen minus en oklar C-uppsats".
Jaja. Jag SKA skriva klart. Men vet man att det blir mer att skriva, ju längre man väntar så är det liksom inte lika kul att ta tag i.
Smart drag att få för sig att ta en fil kand i samtidshistoria. Uppsaterna kan ju ALDRIG bli klara ... De är ju inaktuella så fort jag sätter fingrarna på tangentbordet.
OKEJ. Jag ska!
Väntar på svar från SODA ... kan de inte ändra vinjetten då? Åhhhh!
tisdag, juli 11, 2006
Förväntningar ...
Efter förra sommarens tandolycka (jag råkade slå ut min vän Lisas tand ... med en järndildo), är förväntningarna skyhöga ...
Åberg said...
Snopp och hej!
Snart är det trästock. Det är ju egentligen en omskrivning för snopp. Kanske är det nu Lisa ska få en ny sommartand utslagen.. med ett aningens trubbigare, träigare material?!
Åberg said...
Snopp och hej!
Snart är det trästock. Det är ju egentligen en omskrivning för snopp. Kanske är det nu Lisa ska få en ny sommartand utslagen.. med ett aningens trubbigare, träigare material?!
Jag är fransk
Så enkelt!
Med rosévin, Edith Piaff, en vän med svart hår och utsikt över Kungsholmens taknockar blir vardagen till den billigaste av billigaste budgetsemestrar.
Vackert.
Sen måste jag erkänna ... det var jag som kastade ner en backpackerväska från sjätte våningen i går. Siktade på en gräsplätt, men missbedömnde backpackerväskors flygförmåga ... och träffade en grön bil. Förlåt.
Med rosévin, Edith Piaff, en vän med svart hår och utsikt över Kungsholmens taknockar blir vardagen till den billigaste av billigaste budgetsemestrar.
Vackert.
Sen måste jag erkänna ... det var jag som kastade ner en backpackerväska från sjätte våningen i går. Siktade på en gräsplätt, men missbedömnde backpackerväskors flygförmåga ... och träffade en grön bil. Förlåt.
onsdag, juli 05, 2006
Snoppsvårigheter
Satt just och färglade en snopp i photoshop. Bakom mig kom den manliga städaren och skulle tömma min papperskorg....
Jag var långt borta i snopparnas värld, funderade länge över om storleken var rätt, färgen, hur pungen skulle se ut ... hmmm. lite mer gråaktig pung kanske? Eller åt det brungråa hållet?
Vaknade till ur snoppkoman när städaren, tömt papperskorg, letat skräp och låtit ögonen vandra över min dataskärm ett antal gånger och nu harklade sig...
Jag låtsades stänga ner, men insåg då att han kanske skulle tro att det var något skämmigt över min illusterade snopp ... som att jag var ute och porrsurfade ... bland illustarerade snoppar ... Eeee?
Ja, i allafall ... Det blev pinsamt och jag började frentetiskt bländra bland papprena på mitt skrivbord och knäcka min nacke ...
Jag är sämst på att vara diskret.
Men jag är bäst på att illusterar snoppar ...
Jag var långt borta i snopparnas värld, funderade länge över om storleken var rätt, färgen, hur pungen skulle se ut ... hmmm. lite mer gråaktig pung kanske? Eller åt det brungråa hållet?
Vaknade till ur snoppkoman när städaren, tömt papperskorg, letat skräp och låtit ögonen vandra över min dataskärm ett antal gånger och nu harklade sig...
Jag låtsades stänga ner, men insåg då att han kanske skulle tro att det var något skämmigt över min illusterade snopp ... som att jag var ute och porrsurfade ... bland illustarerade snoppar ... Eeee?
Ja, i allafall ... Det blev pinsamt och jag började frentetiskt bländra bland papprena på mitt skrivbord och knäcka min nacke ...
Jag är sämst på att vara diskret.
Men jag är bäst på att illusterar snoppar ...
måndag, juli 03, 2006
Skev på äventyr
Roskilde.
Det är stället som rövat bort mig ett slag från denna blogg - förutom en massa jobb (waaa så dålig på att blogga varje dag nu för tiden. snyft. bluhää).
Roskilde luktade pink, men det gjorde inte så mycket.
Okej att det är LITE, bara lite skönt att ha rena på sig och okej att jag kanske höll på att dö av njutning när jag återvände hem med ett liggunderlag en brun grej på (har inte undersökt vad det är ännu. Jord eller... eller bajs (HUU och Hää)). Och nej det var inte jag som sket på mig. Jag bajsar inte. Och skulle jag göra det - mot all förmodan - så bajsar jag bara små, små pärlor med rosa rosetter på. Okej? Stjärnstopp.
back till Roskilde.
Höjdpunkten:
- När jag startade ett sambatåg med hjälp av hicka. Jajamänsan. Det går.Jag hickade och hickade. Helt plötsligt krockar jag med en glad fan som undrar hur det är. Jag hickar glatt som svar och han drar fram någon sorts trumma och börjar spela i takt. Helt plötsligt dyker det upp ett helt crew med brassar med visselpipor, trummor och hela fadderuttan. De börjar spela som tokat och jag står och ylar med vissa avbott av hicka. Fler folk ansluter sig och snart är befinner sig ett stort gäng människor runt mig och barssarna och vi gungar fram bland tält och chill-out-tält.
Jag satt på ett par axlar och ylar - så klart - mest ...
Bottennappet:
- Stängsel och bajjamajjorna. Jag har aldrig haft problem med dessa saker under min tio-åriga festivalkarriär, men detta år höll jag verkligen på att spy. En-veckas-pink och överfulla bajjamajjor höll på att ta kol på mig.
Jag såg:
- Två killar försöka starta sig själva genom att fästa startkablar i bröstvårtorna.
- Bob Dylan stirra ner i en keyboard
- De trevliga och städade livet/toaletterena/yteserveringarna på backstage-området.
- Två nakna hårdrockare med endast - och då menar jag verkligen endast - nitskärp.
- Shout out louds spelning som var riktig råbra.
- Rufus Wainwright klanka ner på Axl Rose frilla. Mohahaha.
- Världens mest inbitna Morrisey-fan.
- En kille som verkligen ville vara Pete Dotherty. Allvarligt.
- Massor av danskar med VR-keyholders.
- Kundvagnsrejs på åker. farligt. Jag åkte ur efter en meter ...
- Josh Rouse i typ 10 minuter. Gråter massor för att jag missade resten.
Bilder kommer inom kort ...
Det är stället som rövat bort mig ett slag från denna blogg - förutom en massa jobb (waaa så dålig på att blogga varje dag nu för tiden. snyft. bluhää).
Roskilde luktade pink, men det gjorde inte så mycket.
Okej att det är LITE, bara lite skönt att ha rena på sig och okej att jag kanske höll på att dö av njutning när jag återvände hem med ett liggunderlag en brun grej på (har inte undersökt vad det är ännu. Jord eller... eller bajs (HUU och Hää)). Och nej det var inte jag som sket på mig. Jag bajsar inte. Och skulle jag göra det - mot all förmodan - så bajsar jag bara små, små pärlor med rosa rosetter på. Okej? Stjärnstopp.
back till Roskilde.
Höjdpunkten:
- När jag startade ett sambatåg med hjälp av hicka. Jajamänsan. Det går.Jag hickade och hickade. Helt plötsligt krockar jag med en glad fan som undrar hur det är. Jag hickar glatt som svar och han drar fram någon sorts trumma och börjar spela i takt. Helt plötsligt dyker det upp ett helt crew med brassar med visselpipor, trummor och hela fadderuttan. De börjar spela som tokat och jag står och ylar med vissa avbott av hicka. Fler folk ansluter sig och snart är befinner sig ett stort gäng människor runt mig och barssarna och vi gungar fram bland tält och chill-out-tält.
Jag satt på ett par axlar och ylar - så klart - mest ...
Bottennappet:
- Stängsel och bajjamajjorna. Jag har aldrig haft problem med dessa saker under min tio-åriga festivalkarriär, men detta år höll jag verkligen på att spy. En-veckas-pink och överfulla bajjamajjor höll på att ta kol på mig.
Jag såg:
- Två killar försöka starta sig själva genom att fästa startkablar i bröstvårtorna.
- Bob Dylan stirra ner i en keyboard
- De trevliga och städade livet/toaletterena/yteserveringarna på backstage-området.
- Två nakna hårdrockare med endast - och då menar jag verkligen endast - nitskärp.
- Shout out louds spelning som var riktig råbra.
- Rufus Wainwright klanka ner på Axl Rose frilla. Mohahaha.
- Världens mest inbitna Morrisey-fan.
- En kille som verkligen ville vara Pete Dotherty. Allvarligt.
- Massor av danskar med VR-keyholders.
- Kundvagnsrejs på åker. farligt. Jag åkte ur efter en meter ...
- Josh Rouse i typ 10 minuter. Gråter massor för att jag missade resten.
Bilder kommer inom kort ...
onsdag, juni 21, 2006
Roligast idag från CNN
"Spears considering next birth in Namibia"...
Kan inte hela USA ta över Afrika i stället?
Nä, just ja. De är ju inte klara med Irak och Afghanistan ännu ...
Kan inte hela USA ta över Afrika i stället?
Nä, just ja. De är ju inte klara med Irak och Afghanistan ännu ...
Crazy Frog
Vi försökte verkligen lyssna på Crazy Frogs nya låt på redaktionen, men det gick fan inte.
Dö grodjävel, DÖ!
Dö grodjävel, DÖ!
fredag, juni 16, 2006
torsdag, juni 15, 2006
Sälspäck
På omslaget till senaste Hänt extra (inte för att jag läser den, men ändå) står följande:
"Kicki Danielsson är beroende av sälspäck!"
Vän Åberg undrar: Hur äter man det? Och hur mycket sälspäck måste man äta för att utveckla ett beroende?
Eeeeuuuu.
"Kicki Danielsson är beroende av sälspäck!"
Vän Åberg undrar: Hur äter man det? Och hur mycket sälspäck måste man äta för att utveckla ett beroende?
Eeeeuuuu.
Afrika och sömnsamtal
Sömnsamtal...
Skev: JAG KOMMER ATT SAKNA DEJ!
J: Va?
Skev: Ja ... när jag åker till Afrika.
J: Afrika?
Skev: Ja, jag ska åka dit med Carro. Hon sysslar ju med sånt.
J:?
Skev: Oj, eee.. jag sov visst. Nä, om man ska ta och gå upp och gå till jobbet.. he he he
Skev: JAG KOMMER ATT SAKNA DEJ!
J: Va?
Skev: Ja ... när jag åker till Afrika.
J: Afrika?
Skev: Ja, jag ska åka dit med Carro. Hon sysslar ju med sånt.
J:?
Skev: Oj, eee.. jag sov visst. Nä, om man ska ta och gå upp och gå till jobbet.. he he he
måndag, juni 12, 2006
Aslan...
Aila: Om du fick vara vem som helst i en film - vilken som helst. Vem skulle du välja att vara då?
Skev: Åh! Amelie så klart i Amelie från Montematre. Du då? Eller vänta ... Jag vet! Du vill vara Aslan!
Aila: Det vill jag inte alls det...
Skev: Det vill du ju visst.
Aila: Nä, jag vill vara hon den yngsta tjejen som får rida Aslan.
Skev: Euuu..
Skev: Åh! Amelie så klart i Amelie från Montematre. Du då? Eller vänta ... Jag vet! Du vill vara Aslan!
Aila: Det vill jag inte alls det...
Skev: Det vill du ju visst.
Aila: Nä, jag vill vara hon den yngsta tjejen som får rida Aslan.
Skev: Euuu..
onsdag, juni 07, 2006
måndag, juni 05, 2006
Le Paris
Bonjour!
Jag var i le Paris i torsdags.
Över dagen.
Det var alldeles för le-kort tid för att göra alla de där le-underbara sakerna som jag gjorde sist.
- Åka till Paris. Komma fram vid 23.00 till Port Mailliot och inse att vi glömt den lilla detajen att boka hotell.
- Ha lock för örat och ha du-vän som inte vågade prata engelska. Resultatet? Jag sa "Can you show me the way to Bastille?" - fransman svarade - vännen Aila skriker in svaret i mitt öra på svenska - jag svarar frasman på engelska.
- Vandra gator fram, inte kunna ett ord franska. Låtsas.
- Inse att vissa saker låter som svordomar. (Sacre coeur!)
- Leka Star Wars med le-Aila på Rue Oberkampf och använda baguetter som svärd.
- Sitta i en fin resturang på Lovre och använda pappersmuggar som lösbröst.
- Börja dagen med vin rouge, le-baguette och brie. Varje dag.
- Bli brutalt förkyld och försöka få någon sorts medicin på ett Apotek där de inte kunde engelska. Gjorde lite charader och fick ett paket okända piller.
- Besöka Sacre Coeur utan att veta att det är just Sacre Coeur förrän långt senare. Sacre Coeur!!!
- Köpa fyra nektariner för 80 spänn. Det var inte värt det ... Merd!
- Få min kompis Aila halvt-om-halvt bortrövad av en pizzabagare och en operasångare.
- Inse att det går relativt bra att röra sig med de få ord jag kan. Entré, baguette, crossaint, suflette, nöf, Bonsoar!
- Komma hem och skriva en reseguides-dikt...
PS! Skriv ut och spar!
En resa till en stad i söder
liv, medvetande och lust den föder
Att vandra gata upp och ner
trasiga converse och mun som ler.
Raniga tröjor och vackert språk
längs Seines romaniska vanringsstråk
Gå där i augustikvällssol så varm,
se fransmän och kvinnor i vindrickarcharm.
På broar över lugn och vatten
om det finns något mer underbart vette katten
Hotellen finns vid Oberkampf och République
Vårt boende var lite sunkigt, men ack så chict!
Låg på lilla gatan Rue Jacquard
Som nästan rimmar på Alexander Bard
Om man uttalar som det skrivs vill säga
Nåväl. 200 spänn får ni peja
Per person i och för sig
men billigare finns ej
En vägbeskrivning kanske är på sin plats
Så ni inte villar bort er och become nuts
Bussen från flygplatsen ankommer till en plätt
vid Porte Maillots grusiga slätt
Därifrån tar ni tunnelbana nummer ett, linje gul
går mot Château de Vincennes (på hjul)
Med guds hjälp och Dr. Phil
Kommer ni fram till Hôtel de Ville
Där byter ni till tunnelbana 11 mot Mairie des Lilas, den är brun
Går av vid République och rycker ett fjun(ur valfritt skägg)
sen bör ni vandra på BD Voltaires sidewalk
leka, titta eller just talk
Efter ett tag kommer ni till en tvärgata
ser Rue Oberkampf eller en flata.
Strunta i flatan och sväng åt vänster hand
Upp för en backe, in i Oberkampf-land
Efter ett tag kommer tvärgatan som rimmar på Alexander Bards namn
Checka in, packa upp och ta varandra i famn.
Ave Maria är en restaurang bredvid hotellet
Drick där en moijto om ni får tillfället
Montmartre är mysigt på kvällen, inte på dan
Turister och hysteriskt som fan
Säkert inte lika mycket nu som när vi var där
Så gå dit, njut och var kär
Vid Château d´Eau finns ett kineskvarter
Titta på kineser och försök se deras ögon när de ler
Där finns även billig lunch att smaska
Och små kvarter där man kan traska
Om ni är i Latin Quarter är gatan Mouffetard ett tips
Där finns prylar, skor och brallor från fot till hips.
Att gå på konstmuseum som Louvre
Är kanske är en grej man borde
Men Louvre är mest en massa bilder på Jesus och kroppar
Det är enormt stort, men inte så kul att man hoppar
Pompidou är nog en roligare grej
I alla fall enligt lisa och mig.
Modern konst, en massa Picasso och Miró
Det är lite mer, laj och hej å hå
Jag hoppas att ni får en massa kul och roliga minnen
Att ni njuter av språket och öppnar alla era sinnen
Käka massa baguette, Chevre och Brie
But watch out, don't be sick – just like me
Enjoy your tripp, Au revoir and good bye
Jag hoppas ni får en jävla massa laj
Så här i slutskedet på ett brev
-hälsa Paris från en tjej så skev
Opel Astra
Jag känner en tjej som tog en oskuld på en Opel Astra. Inte oskulden på bilen alltså. Utan själva arrangemangen ägde rum där.
På en Opel Astra.
På en Opel Astra.
tisdag, maj 30, 2006
Fick precis ett konversationskort:
Vad är skillnaden mellan att ett barn och en pensionär pallar äpplen?
Shit konversation?!
Hur svårt kan det vara: Pensionären åker fast efter att ha fastnat med rulatorhjulen i en hög ruttna kavlåsäpplen och skrammlat för mycket med panten. Slås troligen med av tung gren med Fageröäpplen och ramlar pladask och bryter lårbenshalsen.
Ska vi inte konversera om något av vikt..
Så får jag använda de där fraserna jag lärt mig:
- Det är vackert mellan hägg och syrén.
- Vi kan väl ses och dricka kaffe på fat när rosorna blommar ...
Vad är skillnaden mellan att ett barn och en pensionär pallar äpplen?
Shit konversation?!
Hur svårt kan det vara: Pensionären åker fast efter att ha fastnat med rulatorhjulen i en hög ruttna kavlåsäpplen och skrammlat för mycket med panten. Slås troligen med av tung gren med Fageröäpplen och ramlar pladask och bryter lårbenshalsen.
Ska vi inte konversera om något av vikt..
Så får jag använda de där fraserna jag lärt mig:
- Det är vackert mellan hägg och syrén.
- Vi kan väl ses och dricka kaffe på fat när rosorna blommar ...
Bosse
Detta är skevt.
Skevare än mig.
Kunde aldrig tro att hunden Bosse hade en egen blogg.
www.bosserosell.blogspot.com.
Appråpå Bosse träffade jag en kille för ett tag sedan som hade hetat Bosse i sitt förra liv. Bosse hade jobbat med textil i Borås.
Är inte livet underbart?
Skevare än mig.
Kunde aldrig tro att hunden Bosse hade en egen blogg.
www.bosserosell.blogspot.com.
Appråpå Bosse träffade jag en kille för ett tag sedan som hade hetat Bosse i sitt förra liv. Bosse hade jobbat med textil i Borås.
Är inte livet underbart?
tisdag, maj 23, 2006
Utdelning
Äntligen börjar mina år av psykisk mobbing och improviserat skådespel (för att föra vänner och familj bakom ljuset) få lite utdelning...
Fick detta sms av min vän Åberg:
Fick detta sms av min vän Åberg:
Pinsamt. Det ringde just en skåning och jag trodde det var du som drev med mig, så jag började härma henne ... Hon hette Jane.
söndag, maj 21, 2006
stum
Zero 7 - garden
Atomic swing - the broken habanas
Architectur in helsinki - in case we die
the Raconteurs - broken boy soldiers
Atomic swing - the broken habanas
Architectur in helsinki - in case we die
the Raconteurs - broken boy soldiers
Ett hjul, en ohygglig gjutjärnstavla och lite dålig smak
Första lektionen på arkitekthögskolan:
- Hej allihopa. Som första steg i denna ofantliga prentatiösa utbildning, så ska vi gå igenom första grundkursen lite snabbt. Det tar ca 5 minuter.
Okej. Pizzerior, ungdomar.
Tänk lysrörsbelysning. Det är viktigt för att få fram känslan. Furu är ett måste, liksom valvade dörrkarmar. Om du känner dig lite wild 'n crasy så tycker jag att su ska bygga upp tak inomhus. Så det känns som att du sitter ute, fast du faktiskt äter din pizza inne. Hahaha. det är så roligt. Detta är vad vi inom branschen kallar humor!
Spä på denna illussion med kopiösa mängder plastblommor som står i sånna där lekkulor. Inte att förglömma: träpanel, mina vänner.
Och lite torkade blommor , ett gammalt vagnshjul(tänk hembyggdsgård) och osmakliga gjutjärnstavlor. Kanske med en indian på. Det känns ju lite otippat!
Är du sportintresserad kan du hänga upp lämplig träningsdräkt. Allt från hockeyutrustning, innebandyklubbor eller varför inte en lokal förmåga i korpens fotbollslag.
Toppa med att spela Eros Ramasotti på hög volym eller Celine Dion. Eventuellt också Linol Riccis "Hello".
Och kom ihåg: slarvmålad toalett!
Okej. Efter pausen ska vi prata om vårdcentraler ...
- Hej allihopa. Som första steg i denna ofantliga prentatiösa utbildning, så ska vi gå igenom första grundkursen lite snabbt. Det tar ca 5 minuter.
Okej. Pizzerior, ungdomar.
Tänk lysrörsbelysning. Det är viktigt för att få fram känslan. Furu är ett måste, liksom valvade dörrkarmar. Om du känner dig lite wild 'n crasy så tycker jag att su ska bygga upp tak inomhus. Så det känns som att du sitter ute, fast du faktiskt äter din pizza inne. Hahaha. det är så roligt. Detta är vad vi inom branschen kallar humor!
Spä på denna illussion med kopiösa mängder plastblommor som står i sånna där lekkulor. Inte att förglömma: träpanel, mina vänner.
Och lite torkade blommor , ett gammalt vagnshjul(tänk hembyggdsgård) och osmakliga gjutjärnstavlor. Kanske med en indian på. Det känns ju lite otippat!
Är du sportintresserad kan du hänga upp lämplig träningsdräkt. Allt från hockeyutrustning, innebandyklubbor eller varför inte en lokal förmåga i korpens fotbollslag.
Toppa med att spela Eros Ramasotti på hög volym eller Celine Dion. Eventuellt också Linol Riccis "Hello".
Och kom ihåg: slarvmålad toalett!
Okej. Efter pausen ska vi prata om vårdcentraler ...
fredag, maj 19, 2006
tisdag, maj 16, 2006
stureplan
Min vän har varit på stureplan ...
SMS-konversation
02:59
Vän: "Spy bar. Man får stå utanför och vänta på att bli utvald. Dyra drinkar. Jag hatar stureplan. Men spyan är ju alternativt nu har jag hört."
Jag: "Ta dina converseskor därifrån. Genast. Spotta på golvet bland wannabe-popare och entrevna jag-är-unikförsök. Knäpp Fadde på näsan (om han är kvar) och ta tillbaka vårt söder. Upp till kamp syster! Kram"
Några dagar senare ..
- Hur var stureplan?
- Det är som att käka avokado. Inget man gör allt för ofta och det är inte speciellt gott...
SMS-konversation
02:59
Vän: "Spy bar. Man får stå utanför och vänta på att bli utvald. Dyra drinkar. Jag hatar stureplan. Men spyan är ju alternativt nu har jag hört."
Jag: "Ta dina converseskor därifrån. Genast. Spotta på golvet bland wannabe-popare och entrevna jag-är-unikförsök. Knäpp Fadde på näsan (om han är kvar) och ta tillbaka vårt söder. Upp till kamp syster! Kram"
Några dagar senare ..
- Hur var stureplan?
- Det är som att käka avokado. Inget man gör allt för ofta och det är inte speciellt gott...
fredag, maj 12, 2006
Zlatan
Jag hatar fotboll ... och jag trodde aldrig att jag skulle skriva en blogg om Zlatan.
Nåväl.
Tomas Ledin är så jävla körd.
"I love you, ich liebe dich, Zlatan Ibrahimowi"
Nåväl.
Tomas Ledin är så jävla körd.
"I love you, ich liebe dich, Zlatan Ibrahimowi"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)